Artikel 1, ”Innovative use of ICT in schools based on the findings in ELFE project av Ulf Fredriksson, Gunilla Jedeskog & Tjeerd Plomp.
Artikelkommentar 1

Artikelförfattarna konstaterar att två faktorer visar sig vara viktiga för att implementeringen av ICT i skolor ska stöttas:
1. Support/stöttning från krafter utanför skolan och
2. rektorns roll.

Att dessa två faktorer är viktiga känns föga förvånande, men det är ändå intressant att resonera kring. För då skolan är en institution där vi tillbringar minst tolv år av våra liv – oftast många fler år om man räknar med att de flesta går på förskola samt även fortsätter att utbilda sig efter gymnasiet – så borde detta vara en perfekt plats för nyskapande. Men historien visar snarare att det är precis tvärt om. Få platser verkar vara så tröga att förändra som skolan. Detta trots att det hela tiden kommer in nya elever med nya idéer och att vi som personal skall ta influenser av dem för att anpassa utbildningen både efter deras intressen och behov. Inte minst anser jag att det faktum att vi fortfarande pratar om datorer som något nytt i skolans värld en bekräftelse på den tröghet som råder.

Nej, istället för att skolan är nydanande så är det de yttre faktorerna, omvärlden och samhället i stort, som måste trycka på för att förändra skolan. Och när det kommer till ny teknik så är den nya teknikens implementering i samhället relativt långdraget redan där. Det är sig likt, skulle man kunna säga. Se bara på teven. När jag var liten var det teven som var dumburken. Att sitta framför den kunde skada både hjärna och sinne. Vi blev förslappade, förslöade och indoktrinerade av ondska. Eller blev vi det? I vilket fall fick man högst sitta en timme om dagen framför teven och dumburkens närvaro i skolan och undervisningen var strikt förpassat till högtider som påsken, då vi fick se hur Jesus hängdes på korset men vaknade sen igen. För passa sig den lärare som använde teven i undervisningen, både för sina arbetskamraters viskningar om lathet och föräldrars ilska.

I dag är det datorn som sitter i skamvrån, dammar över och fått ärva öknamnet dumburken. Är man en person som spenderar mycket tid framför sin dator får man gärna utstå nedlåtande kommentarer som ”Jag är inte intresserad av data” och ”Du har ju inga barn så du har ju tid att leka med sådant där” eller den fantastiska ”Jag har riktiga vänner”. Och visst är det fantastiskt. För jag är precis lika mycket intresserad av datorn som jag är av att bilar, men precis lika intresserad av de möjligheter datorn erbjuder mig som jag är av den enkla vardagen som bilen kan ge mig. Och att ha tid handlar alltid om vad man prioriterar. Nu går det visserligen att utläsa av dessa kommentarer att datorn inte är en ”vettig” grej att prioritera, men med dessa två kommentarer kan man också utläsa att det är ignoranta människor som står bakom dem! För vem är inte intresserad av att förenkla sin vardag? Och varför skulle man inte prioritera att skaffa sig kunskap om en färdighet som är ovärderlig på arbetsmarknaden i dag? Och kommentarer som dessa möter man fortfarande i dag. Så om samhället på bredden inte ännu helt lyckats ta till sig vad ”data” handlar om, och om de yttre faktorerna är en av de viktigaste supportrarna för att ICT skall kunna implementeras i skolan, hur skall skolan då ha kunna tagit till sig ”det nya” ?!

Nu tror jag visserligen att de flesta, både inom skolan och utanför, säger och menar att ”datakunskap” är viktigt i dag (läs datakompetens). Problemet är bara att många inte riktigt förstår vad de säger. De menar att datakompetens är viktigt, men vet de vilken kompetens som är viktig? För det går en skarp linje mellan hur många menar att datorn kan användas för nytta och hur den ofta används för nöje. För mig är den gränsen mycket luddig. För det beror helt på vilken typ av kunskap man är ute efter att utveckla. Här sätts frågan om vad som egentligen är kunskap i fokus. Men det får bli mitt andra inlägg.

Ann Hultman Jakobssons kommentarer på:
Fredriksson, Ulf, Jedeskog, Gunilla & Plomb, Tjeerd, Innovative use of ICT in
schools based on the findings in ELFE project. Education and Information
Technologies 13:83-101, 2008

Läs även andra bloggares åsikter om ICT, IKT, skola, dator, pedagogik, litteraturkommentar, lärarutbildningen