Artikel 4: ICT use among 13-year-old Swedish children av Ulli Samuelsson

Artikelkommentar 4:1

”Medierådet (2006, 2008) also shows that children who are high consumers of the media tend to spend less time on schoolwork. This should be considered in relation to Swedish teachers’ sceptical attitudes towards ICT as a tool for learning and education as well as the lack of national guidelines.”
s. 19

Nu är jag där igen. I kunskapsträsket. Vad är kunskap då?

Mycket av den här artikeln går ut på att prata om hur eleverna inte använder datorn och IKT till skolrelaterade aktiviteter. Sverige är högt rankade på skalan över välutvecklade e-samhällen. En hög procent av hemmen i Sverige har dator och internet och eleverna har tillgång till IKT på bibliotek samt i skolorna. Även mobiltelefoner är brett utspritt, så väl hos vuxna som hos tonåringar. Och i den här studien menar man då sig visa att eleverna, trots att de ofta använder sig av och har bred tillgång till IKT, inte använder verktyget i ”seriösa” syften. De använder den mest till nöjen. För vidare diskussion vill jag lyfta fram några citat ur artikeln:

”The most common ICT activities during leisure time are shared by all children:
keeping in touch with friends, listening to music and playing games. The
OECD (2005) has ranked Swedish children as the fifth highest in using computers for internet access and entertainment among the OECD countries”.

”An ethnographic study by Ito et al. (2008) points out that the new media have made novel ways for youth to socialize, and the present study shows that even occasional users socialize through computers and mobile phones. It is worth mentioning that socializing seems to be the most common reason for Swedish daily users to use computers during school, not school-related issues, as is the case for the weekly and occasional users.

”there is a lack in basic computer skills as well as seriousness about ICT use as a tool for education and learning.”

Dessa två uttalanden, som används som om de på något sätt stod i samstämmighet med varandra, får mig att rysa. För vad menar vi då är kunskap? Är det bara lek att använd IKT:n till att socialisera med sina kamrater. Menar man verkligen att eleverna inte använder sig av skolkunskap i dessa aktiviteter? I detta sociokulturella samhälle som ställer läs- och skrivfärdigheter på toppen av kunskapsberget. Och det här med att eleverna spelar spel, jag tycker spel används så knepigt när man pratar om det som något dikotomiserat till att lära. Det behövs en mer nyanserad bild av spelen här. För visst kan man lära genom spel. Här sitter jag som pedagog och försöker hitta på lekar och spel som skall göra lärande roligt och enkelt och sedan förkastar vi se spel som finns istället för att ens försöka se möjligheterna med dem.

En annan aspekt på det är att utgå från vårt uppdrag att utgå från elevernas vardag i undervisningen. Vi skall föra in deras vardag i skolan, dels för att göra lärande intressant och roligt men dels också för att skolan inte skall bli ett väntrum för livet, som John Dewey skulle ha sagt det.

Nej, jag har personligen mycket svårt för denna artikel. För utifrån det perspektiv författarna/forskarna tagit så känns deras slutsatser orelevanta. Har de verkligen mätt det de påstår sig ha mätt? Har de verkligen mätt hurvida eleverna använder IKT för skolkunskaper eller inte? För mig känns det inte så när deras utgångspunkt så starkt sätter en skiljelinje mellan skolkunskap och annan kunskap. Eller som de kallar det: spel och nöjen.

Ann Hultman Jakobssons kommentar på:
Samuelsson, Ulli, ICT use among 13-year-old Swedish children, Learning, Media
and Technology, 35:1, s. 15-30

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

2 kommentarer

  1. gella skriver:

    Det jag funderar över är vad det är för typ av spel. Det är ganska avgörande för vad jag ska tycka. Jag anser att inte alla spel platsar i pedagogisk verksamhet men jag har tyvärr för dålig koll för att kunna ge konkreta exempel…

    Gilla

    1. hultmans skriver:

      En man som jobbar med IT på vår skola sa häromdagen till mig att man kan hitta någon pedagogisk funktion i alla spel. Jag har inte utforskat detta eller ens försökt att undersöka det men det kan man säkert. Lika säkert som att det förmodligen finns olika tyngd av de pedagogiska aspekterna i de olika spelen. Men jag håller med dig, alla spel passar nog inte. Men den del.

      Gilla

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s