Vem vill vara lärare till arbetarklassens barn?

Det formades en diskussion om hur lärarnas löner bör fördelas i kommentarsfältet till denna artikel. Där en av debattörerna ansåg att det var mer eller mindre självklart att  lärarlönerna borde kopplas till resultat. Han skriver också att det skulle förvåna honom om föräldrar med liknande erfarenheter skulle vilja stötta en generell löneökning för hela lärarkåren. Tyvärr så känner jag igen hans resonemang. Och jag blir alldeles illröd i ansiktet av det typiskt översimplifierade sättet att resonera! Så jag tänkte försöka påvisa komplexiteten i detta mycket oövertänkta sätt att diskutera:

Om lön skall sättas efter resultat i skolan så pratar vi egentligen om lön efter elevprestationer. Då måste vi börja ranka varje elevs möjlighet att ta till sig lärande, inom organisationens möjligheter att skapa lärande och föräldrars möjligheter att hjälpa sin barn till lärande tillsammans med lärarkompetensen för att skapa en bedömningsram … En omöjlig ekvation!

I en klass på 30 elever sitter 30 individer som lär på 30 olika sätt och har olika inställningar och motivation till lärande samtidigt som de motiveras på olika sätt. De har olika minneskapacitet, olika inlärningsstilar, olika föräldrar, olika förförståelse, olika … Detta blir ju löjligt! Det vore som att fördela barnbidraget efter hur väl vi lyckats uppfostra våra barn!

I en klass på 30 elever kan jag ha 15 elever som älskar mig som lärare och mitt sätt att lära ut, minst 30 föräldrar som gillar mig som lärare på grund av det och 30 föräldrar som inte gillar mig som lärare för att deras 15 elever inte lika lätt tar till sig min lärstil. Vi skall möta alla, ja, men hur gör jag det som en person på 30 olika individer? Och utan att ens få betalt för de timmar som krävs för att göra jobbet? Och utan att få resurserna som krävs för att nå alla? Lön efter prestation i skolan skall inte handla om elevprestationer! Då kan vi prata om att skapa samhällsklyftor som kommer att ta oanade proportioner! För i och med att vi börjar värdera lärarlönerna efter elevprestationer så kommer vi direkt att skapa ett nytt sätt att kategorisera elever efter ”inlärningsvänliga” och ”icke inlärningsvänliga”. Och vem vill då vara lärare till de som har sämre förutsättningar att lyckas?

Många är undersökningarna som visat att skolan som institution gynnar medelklassen och arbetarklassens barn får det tuffare. För att göra det ännu tydligare kan vi alltså till exempel fråga oss ”Vem vill då vara lärare till arbetarklassens barn?”.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Advertisements

18 Comments on “Vem vill vara lärare till arbetarklassens barn?

  1. Jaha, eftersom att jag är debattören du avser så måste jag ju kommentera dig.
    Kan du då redogöra detta för mig.
    Varför möter man mera förståelse från äldre lärare angående lärarprestation än från yngre och blivande??
    Kan det bero på att en del av dessa jobbat i en tid av respekterande av lärare och ordning och reda i klassrummen?
    Samt ja, vi kanske även skulle börja premiera prestationer i barnuppfostran, då kanske lärarrollen skulle förenklas något.
    Eftersom att jag oftast inte kommenterar i bloggar för egenvinning med risk för avsiktlig felredigering lägger jag in detta svaret till dig i diskussionen du hänvisar till.
    http://www.skolvarlden.se/artiklar/vi-kommer-fa-betala-foer-daliga-laerarloener-i-40-ar
    Vänligen
    Teddy Nilsson

    • Teddy:
      Jag vet inte vilken kategori jag platsar i där. Jag är 31 år, har jobbat inom skolan sedan 2007 men examinerad lärare sedan 2011. Innan det var jag journalist till både utbildning och yrke. Jag är i alla fall ingen duvunge 😉
      Jag har inte samma upplevelser som dig, att åsikter kring detta skulle skilja sig mellan åldrar. Jag jobbar både med unga och gamla, nya lärare och ”gamla” lärare, men har inte hört någon som anser att vi skall fördela lön efter elevprestation.
      Mitt inlägg om barnuppfostran var nu inte riktat till att man skulle premiera lärare för det, utan att ditt förslag att fördela lönen per elevprestation är en lika omöjlig som bisarr idé som att ge mer barnbidrag till de barn vars föräldrar lyckats bäst. Men jag skymtar bakom ridån att du även tycker at lärare bör ha ansvaret för barnens uppfostran också. För om de inte skall vara ansvariga för den blir det galet att ge dem lön efter det resultatet!

      Jag måste fråga dig, kan du verkligen se att det är genomförbart att premiera lärare efter elevresultat? Hur skulle den ekvationen gå till då det är så många faktorer som spelar in? Resurser, intelligens, förkunskaper, familjerelationer, etc. Hur vet vi att det är läraren som misslyckats/lyckats och inte föräldrarna? Eller staten?

      Och hur gör vi med konsekvenserna av att man har så olika förutsättningar? Du skriver att du är förälder till tre normalbegåvade barn. Grattis ill dig! För mig verkar det mycket enkelspårigt att dra de slutsatser du gör med den bakgrunden. Alla andra då? Alla barn med bokstavskombinationer, alla barn som har en begåvningsnedsättning, barn med läs- och skrivsvårigheter, barn med hörsel-, tal-, syn eller språkproblem? Barn med lågutbildade föräldrar? Barn med annat modersmål? De barnen då?

      Jag kan lova dig att jag inte kommer att redigera dina kommentarer på den här bloggen, så länge de inte strider mot lagen! Därför förhandsgranskar jag dem inte innan de publiceras heller. Så kommentera på du!

      • Jo man kan ju tolka fritt 🙂
        Skall förtydliga mig så vi slipper skymta saker som aldrig funnits..
        1: Elevprestationer? Var skrev jag det?
        Jag är ute efter definierbara lärarprestationer vilket verkar vara lika svårt som att göra guld av sten.
        2: ”Skymtande” gällande barnuppfostran.
        Tack, men jag undanber mig nog helst att någon annan än vi själva uppfostrar våra barn, och eftersom att vi nu då gjort det har vi möjligen gjort deras lärares arbete lite lättare och mina barn numera då kan definieras som normalbegåvade. *arbetarbarn*
        Vilket idag statistiskt sett igentligen skulle vara näst intill omöjligt inom samma familj.
        3: Tack för din rubrik, jag ser att du inte är den som generaliserar arbetarklassens barn som mindre begåvade. ”ironi”.
        4: Gällande din bakgrund kan jag ”skymta” mycket utbildning och mindre erfarenhet.
        Äldre lärare är för mig är de (gärna mer än 15 års yrkeserfarenhet) som sett resultatet av sitt arbete några gånger.
        Min bakgrund och bransch, lantbrukarbarn 9år grundskola 7 års utbildning 25 i branschen samt att jag nu på fritid försöker erövra ytterligare en ingenjörsexamen.
        Bransch ”bygg och konstruktion”
        Tack för ordet.

      • Det är bra att du förtydligar! Det är svårt att föra debatt i skrift ibland.
        Du har helt rätt, du har aldrig skrivit elevprestationer, det gjorde jag för jag förstår inte hur vi skall utvärdera resultatet av mitt arbete (eller andra lärares arbete) utan att kolla på vad eleverna presterar. Men du kanske har en lösning på det jag sett som en omöjlig ekvation. Berätta gärna!

        När jag generaliserar över arbetarbarn så är det inte deras begåvning jag syftar till. Det är, som jag skrev förut, många forskningar som pekar på hur skolan är anpassad till medelklassens barn och därför har arbetarbarn svårare i skolan. Jag hade kunnat generaliserat över många grupper, men valde den närmast hjärtat och längst ifrån risken för att få rasister som citerar mig taget ur kontexten.
        Jag är själv en arbetarunge! Stolt att slå hål på generaliseringen.

        Ja, jag har inte så många år i läraryrket. Men jag har jobbat sedan jag var 17 år, då jag hoppade av gymnasiet och blev självförsörjande. Flyttade hemifrån som 15-åring och har småjobbat där emellan. Mer erfarenhet än många tror och betydligt mer skinn på näsan än jag borde kanske 😉

        Väl mött!

  2. Principiellt borde det förstås vara så att löner kopplas till uppnådda resultat, men jag håller med om de praktiska svårigheterna. I synnerhet på en högre nivå. Har varit både Rosengård och Franska skolan, det är ju inte så att det i första hand är lärarnas prestationer som gör att resultatdkillnaderna är så stora dem emellan… (snarare tvärtom, få FS-lärare skulle klara en dag i Rosengård, men säkert tvärtom). Däremot inom en skola, så utkristalliseras säkert efter ett tag vilka som faktiskt alltid levererar resultat. Kräver dock stabil rektor och cementerad lärarkår, där det första är ovanligt och det andra knappast särskilt önskvärt (personlig åsikt, efter Attika stannat 14 år på en skola).

    • Jag håller med dig, Magnus. Det visar sig rätt snart vilka som levererar och inte om man har en uppmärksam ledning!

  3. Jag kan inte förstå poängen i denna fråga då jag anser att lärare tillhör en arbetande klass, alltså arbetarklassen. Detta även om man går in på lönestrukturer. Visst, denna fråga är komplex, men vad händer om en lärare kommer från så kallad trditionell arbetarklass t ex mamma sjuksköterska och pappa byggare? Man får skilja mellan akademisk arbetarklass och kroppsarbetande kanske?

  4. När det gäller lärarna, deras arbete och deras löner finns det många sakkunniga, men sällan har jag hört en så bisarr idé som att låta lärarnas löner bestämmas över de resultat som eleverna uppnår.
    För lärarna vore det ett enkelt sätt att höja sin lön. Det är ju bara att sätta lite högre betyg. Alla skulle bli nöjda – eleverna, föräldrarna och inte minst skolledarna. De senare skulle naturligtvis tolka de högre betygen som bevis för att elevernas resultat har blivit bättre.
    Den svenska skolan befinner sig i absolut bottenklass, och ännu sämre lär det bli, om man inte ger lärarna adekvata löner och en möjlighet att forma den skola som de vet ger verkliga resultathöjningar.

  5. Detta låter ju abrupt. Vi lärare ÄR ju arbetarklassen. Vad skulle vi annars vara? Jag kan inte finna att vi är överklass iaf. KMedelklass, kanske? ¨Gud bevare oss för att tillhöra eller kopplas ihop med överklassen, det vill vi väl knappast.

  6. Och då kvarstår ju frågan; Vill vi vara lärare till våra egna barn? Vi är ju faktiskt arbetarklass, inga toppjurister eller aktieklippare.

  7. Förtroendetid? Ja kanske bra men inför det då i HELA kommunen. Hur många vårdbiträden lr undersköterkor har det?? Lärarna gnäller så in in i helvete. Varför? Min sambo, sköterska har bara 21000 i månadslön, jag 25. Hon sliter trots att vi båda är kommunalare. Rättvist??

  8. Jag älskar mitt lärarjobb, men skäms ärligt talat över alla dessa klagande arbetskompisar. Byt jobb då!!! Vi har fått en gratis utbildning inte alla i ens EU får , men klagar ändå. Fy fan för oss (lärare) Ps. Efter efterforskningar så är faktiskt den svenska (grundskole)-lärarkåren den tredje bäst betalda av alla medlemsländers arbetare. Så vad gnälls det för???

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: