Saxat ut Lärarnas tidning, nr 15, 5-18 oktober 2012, årgång 23.

Är det någon mer än jag som undrar vad vi skall göra med alla de här matematiktimmarna? Det blev ett stort ståhej om matematiksatsningen Matematiklyftet, som skulle innebära 120 timmar mer matte under grundskoletiden, när förslaget damp ner som ett brev på posten från Skolv(Ä)rket.

Men jag förstår inte riktigt vad vi skall göra av alla dessa matematiktimmar?!

Det är inte fler mattetimmar vi behöver i första hand, det är fler lärare per elev och mer tid till att få chans att planera och utvärdera matematikundervisningen. På detta sätt satsar man mer på kvantitet än kvalitet!

För 120 mattetimmar eller inte; jag kommer fortfarande att stå där och klia mig i huvudet för att hitta ett sätt att hinna hjälpa de mattesvaga eleverna när de mattestarka eleverna står och stampar och undrar vad de skall göra nu, när de redan är klar med sina uppgifter. Jag kommer fortfarande springa benen av mig för att hinna hjälpa alla elever som behöver hjälp. Jag kommet fortfarande vika mig själv dubbel för att både försöka utmana och försöka hitta mertid till de som inte når ända fram.

Mer tid är inte lösningen på matteproblemen i skolan. Satsa hellre på en extra matteresurs som kan vara med i klassen och hjälpa så vi kan gruppera och möta eleverna på den tid vi faktiskt har. Eller lägg hellre till 120 timmar extra resurstid i timplanen, där alla elever kan välja att jobba med just det de behöver träna!

Quantity does not knowledge make!

/Fröken Ann