När 1 + 1 inte längre blir 2; Om formativ bedömning

Har slukat Lärande bedömning av Jönsson, A. i helgen. 160 sidor formativ bedömning. Bra att friska upp pedagogiska perspektiv igen och komma på att ”Ja, just ja, det är därför jag tänker och handlar så.” och bra att få perspektiven kopplat till bedömning och handfasta tips! Men oj så det snurrar i skallen.

Vi skall starta med att planera hur ett ”mål” (kunskapskrav) bör bedömas. Vad skall eleverna kunna? Dessa mål bör formuleras som en handling i bedömningssituationen. Ex. som ges i Jönsson (2010, s. 61) är målet ”Eleven skall kunna anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang” och bedömningen är då konkretiserad som ”Eleverna skriver två brev till olika mottagare, där de skall anpassa sitt språk beroende på mottagaren.”

Så alltså ska vi pedagoger:

1. på förhand tänka ut vad som skall bedömas utifrån kraven i läroplanen; vad innebär kunskapskraven egentligen att eleven bör kunna?,

2. granska validiteten samt tillförlitligheten i bedömningssituationerna,och här ingår;

använda olika metoder för bedömning som är riktade mot samma mål och bedömningsformerna skall vara relevanta till respektive mål,

3. skapa en analytisk bedömningsmatris där du reder ut bedömningskriterierna samt progressionsnivåerna,
Bedömningsmatrisen skall fokusera på det eleverna gör eller har gjort inte på det som inte går att observera, som t.ex. deras förståelse, uttrycka kvaliteter som skall bedömas, inte vad som är rätt eller fel eller vilka fakta eller begrepp som skall vara med i svaren,

4. planera undervisning som riktar sig mot bedömningskriterier så att eleverna får träna det som skall tränas,

5. implementera kriterierna i undervisningen så att eleverna får träna dem på olika sätt samt att de får se olika önskvärda exempel och mindre önskvärda exempel på vad de skall nå/skapa/producera/göra (använd alltså själv- och kamratbedömningstillfällen i undervisningen där eleverna får chans att finslipa sina metoder/sina inlämningar innan du gör en sista bedömning av dem),

6. dokumentera elevernas bedömningsprestationer,

7. Ge feedback;
använd skriftlig feedback,
feedbacken skall ge information på uppgifts-, process- och metakognitiv nivå och skall svara på frågorna; ”Var är jag på väg?”, ”Var befinner jag mig?” och ”Hur skall jag närma mig målet?”,
feedbacken skall berätta både vad som är bra och vad som kan bli bättre, feedbacken skall innehålla konkreta exempel,
feedbacken får ej vara betygsliknande,
feedbacken skall komma så fort som möjligt,
feedbacken skal helst vara skriftlig,
feedbacken skall lära eleverna att bedöma sig själva,

8. använd bedömningsinformationen för att hjälpa eleverna framåt och låt eleverna göra liknande uppgifter igen så att de får chans att träna det de lärt sig av denna formativa bedömning.

9. Utvärdera undervisningsavsnittet och analysera resultaten av bedömningarna. Ex. varför vissa elever klarade en typ av uppgift och inte andra utifrån tillförlitlighets- samt validitetskraven.

Det boken inte tog upp så mycket är elevernas rätt till elevinflytande eller kravet på en individualiserad undervisning, så jag lägger till de punkterna själv:

10. Se till att eleverna får elevinflytande över undervisningen,

11. Individualisera undervisningen
Detta kan innebära att denna process kan behöva dras två eller tre gånger inför varje ämnesområde för att undervisningen skall passa alla nivåer och kunskapsvariationer som finna innanför klassrummens ramar.

Detta är fantastiskt! Precis så här borde det gå till! Men 1+1 blir = 40 här! Hur skall en pedagog klara detta inom ramen för den planeringstid som det finns utrymme till? Jag blir så upplyft av det jag läser, men samtidigt så nedtyngd … Vakna Sverige! Vi måste skapa en skola där detta är möjligt!

 

_______________________

Några generella anteckningar från mitt läsande om formativ bedömning för den som är intresserad:

Lärande bedömningar (alltså formativa bedömningar) är:

1. Mål och kunskapskrav (förväntningarna) kommuniceras tydligt till eleverna.

2. Både uppgifterna och själva bedömningarna skall förmedla information om var eleverna befinner sig i förhållande till vart de skall nå. (Vart på kartan befinner sig eleven i förhållande till målet?)

3. Informationen som kommer fram i och med bedömningen används för att hjälpa eleverna vidare mot målet.

Det handlar alltså om vad eleven skall kunna göra med sina kunskaper. Vi skall bedöma elevernas ”Knowing how” – alltså att de vet hur de skall hantera de redskap de har.

Det skall vara solklart för eleverna vad det är som förväntas av dem. Det spelar ingen roll om de orienterar sig mot vad de tror att läraren förväntar sig av dem, så länge det läraren förväntar sig av dem är precis det som står i kursplanen.

Eleverna måste tränas i att förstå kriterierna för bedömning. De måste få öva på vad de innebär och se olika exempel av vad som är önskvärt, men även exempel på vad som är mindre önskvärt, för att kunna skapa sig en relation till vad som förväntas av dem och för att de skall kunna bedöma sin egen kunskap. Detta kan man göra genom bland annat själv- och kamratbedömning.

Man måste skapa flera olika bedömningssituationer på samma mål för att kunna skapa en tillförlitlig bedömning. Bedömningssituationerna måste även vara verklighetsnära (autentiska), alltså, vi måste utforma dem så att de testar det som verkligen skall testas. Skall de visa att de kan genomföra systematiska undersökningar bör de med andra ord få göra just detta vid bedömningstillfället, inte skriva hur en systematisk undersökning går till. Det är så klart av största vikt att det som skall bedömas är i linje med målen. Detta är viktigt för bedömningens validitet. Bedömningen bör också vara öppen, eleven bör alltså ha stort friutrymme i hur hen kan lösa och besvara uppgiften. (Annars hamnar man i ”the drunkard´s search” där fyllot letar efter bilnycklarna under gatulampan istället för där han tappade dem, eftersom han ser bättre där.) En tillförlitlig bedömning kräver också detaljerade bedömningsanvisningar med konkreta exempel.

/Fröken Ann, med inspiration från Anders Jönssons ”Lärande Bedömning” (2010, Gleerup)
Fri tolkning, egna åsikter!

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: