En skola för alla eller en skola för vissa?
Hösten 2010 skrev jag och min vän samt studiekamrat vår c-uppsats inom ramen för Auo3 på lärarutbildningen, Mittuniversitetet, Härnösand. Vi levde, andades och drömde Focault, Dunn & Dunn, Ingrid Assarssoon, Vygotsky, Göran Linde och många fler. Vi brann, verkligen stod i lågor, för det vi gjorde, och vi var aldrig nöjda. Det var fantastiskt och hemskt, fröjdande och plågande, men otroligt lärorikt. Jag ser tillbaka på den tiden med någon variant av brinnande hatkärlek. Vild, brinnande, hettande, galen, skräckblandad förtjusning!
I måndags var jag på #edcampsthlm som hölls i Vittraskolans lokaler, Telefonplan. Jag behövde bara kliva innanför dörren för att inandas atmosfären i dessa fenomenala lärmiljöer så var jag tillbaka mitt i arbetet hösten 2010.
Idag stampade jag rakt in i en twitterdiskussion diskussion, som även den tog mig på en tidsresa cirka 26 månader tillbaka i tiden, mellan @JannaScheele och @LeiliFalsafi som kortfattat och tolkat handlade om ”Hur vi benämner saker bestämmer hur vi ser på dem.” och om självuppfyllande profetior.
Och i töcknet av minnen lovade jag att lägga ut vår c-uppsats på bloggen så att de som vill kan ta del av den.
Det skall var sagt att hur stolt man än är när man lämnar ifrån sig något, för jag va MYCKET stolt, så är det aldrig samma sak några år efteråt. Lite som att se sitt favoritbarnprogram som vuxen. I utvecklingens fotspår försvinner all dåtida stjärnglans. Men hur det än är så är jag stolt över ambitionerna och ämnet vi valde. Och jag känner precis som jag kände då, att jag i framtiden skall forska på just detta. Bygga vidare på precis detta ämne. Det är en dröm!
Så här kommer den. Vår 58 sidor långa c-uppsats, som var alldeles för lång får att vår examinator skulle orka läsa den och som tog oss ända till ett utslag från Högskoleverket. Jag lägger ut både uppsatsen som sådan men även min keynote-presentation som jag gjorde för att kunna presentera vårt arbete mer kortfattat. Och nedan kommer Abstract, för er som bara vill få en hum om vad det handlar om.
Tack Josefin Lilja, som skrev denna uppsats med mig. Det må låta lite corny men jag ser verkligen tillbaka på den tiden på samma sätt som man kan se tillbaka på en gammal romans. Det var så jäkla fint! 😀 En dag …
V9HultmanJakobsson_8109_Lilja_Ht10PE046G
pppXjobb1215 (I .pdf eftersom man inte får lägga upp keynote-filer här. Ni får tänka er ”Common people” i bakgrunden 😉 )
Abstrakt
Studien handlar om pedagogers definition av ”stökiga elever” samt
kopplingen mellan ”stökiga elever” och lärstilspedagogik. Enligt Lpo 94
skall skolan ta tillvara på elevers olikheter och undervisningen skall anpassas
till elevernas individuella behov. Ändå är det kompensatoriska
perspektivet rådande inom skolvärlden som innebär att problemen i
undervisningen eftersöks hos eleverna istället för hos undervisningsmetoderna.
För att bättre möta styrdokumentens ambitioner eftersöks begrepp
som kan användas för att diagnostisera undervisningen istället
för att, som nu, diagnostisera eleverna. Förutom de formella diagnostiseringarna
av elever, som stadigt ökar, så uppkommer också informella
kategoriseringar av elever. Ett exempel är ”stökiga elever”. För att belysa
hur vi bättre kan möta alla elever behöver vi synliggöra vilka preferenser
som ligger till grund för vad som i dag anses vara avvikande inom
skolan. För att upptäcka avvikelser behöver man först upptäcka
mönster. Studien innehåller därför två olika undersökningar som undersöker
innebörder i begreppet ”stökiga elever” ur två olika perspektiv.
I den första undersöktes lärstilspreferenserna hos 80 grundskoleelever
ifrån två olika skolor i årskurserna ett till fem med hjälp av en lärstilsenkät.
Eleverna delades in i två grupperingar, ”stökiga elever” samt
”icke stökiga elever” för att utröna vilka lärstilspreferenser som skiljer
den ena gruppen från den andra och som kan ligga till grund för de
”stökiga elevernas” kategorisering. I den andra undersökningen svarade
26 pedagoger på ett frågeformulär med frågor om vilka innebörder
de lägger i begreppet ”stökiga elever” för att även här se vilka . Studiens
resultat visade att det fanns likheter i lärstilarna hos de elever som pedagogerna
benämner som ”stökiga” och att denna grupp har preferenser
som skiljer sig mot de ”icke stökiga eleverna”. Undersökningarna
visade också att några av de drag som pedagogerna beskriver som typiska
för den ”stökiga” gruppen var utmärkande för samma grupp även
i lärstilstestet.
Läs även andra bloggares åsikter om avvikande beteende, Dunns lärstilsmodell, en skola för alla, c-uppsats, lärarutbildningen, Mittuniversitetet, forskning, Miun
fenomenografi, hermeneutik, kvalitativ, Lpo 94, lärstilsteori, normalitet, specialpedagogik
