I sommar har jag gjort en podcast, en 10minuter, på 10minuter.se och så har jag fått ynnesten att gästblogga på pennybridge.org.

Här kan du lyssna på min podcast, sm handlar om relationell pedagogik och vikten av teorianknytning. Det finns massor av podcast som handlar om lärande på 10minuter.se och du kan prenumerera på 10minuter.se via iTunes.

Här kan du läsa min gästblogg, som först publicerades här:

En lektion om fåglar

”Se här”, säger han och håller en penna i mitten av klassrummet, precis mitt emellan gruppen som sitter uppradade längs bordens u-formation.
Han vänder sig till den andra gruppen, den vänstra avknoppningen från den stora gruppen.
”Vad ser ni?”
Tveksamma blickar och trevande svar.
”Svarta bokstäver.”
”Små och stora bokstäver.”
Ju fler svaren blir desto snabbare och mer stadiga blir rösterna som svarar. Det var ingen svår uppgift. Det var ingen kuggfråga. Det var verkligen så enkelt som att berätta vad man ser på pennans ena sida.
”Grön text.”
”Det står pen med stora svarta bokstäver.”
Efter ett tag så vänder han sig om och tilltalar den högra avknoppningen:
”Vad ser ni?”
Den här gruppen som fått ynnesten att avläsa den förra gruppens osäkerhet inför uppgiften dundrar på direkt:
”Små svarta bokstäver.”
”Vitt.”
”Streck.”
De stabila rösterna blir tysta. Det finns helt enkelt inte så många fler saker att skrika ut. Det finns inte så många saker att se på den högra sidan av pennan.
Matti tittar utforskande på oss:
”Ser ni det dom ser?”, säger han och nickar mot den andra gruppen.
Osäkerheten infinner sig igen… Ett utdraget ”Naäeeee…” hörs från den högra sidan.
Han vänder sig mot den vänstra gruppen:
”Ser ni det dom ser?” frågar han och nu nickar han mot oss.
Samma osäkra och långa ”Naäeee…” hörs från den gruppen.
”Ska ni kalla dem för idioter nu, eftersom de inte ser det ni ser?”
Helt tyst. Matti vänder sig mot den högra gruppen.
”Vill ni kalla dem för idioter nu, eftersom de beskriver den här pennan på ett helt annat sätt än vad ni gör? Samma penna!”
Det är en talande tystnad i rummet. Och den insikt, den målande insikt som just infunnit sig i min kropp gör mig helt vimmelkantig. Det är en av de mest slående upplevelser jag någonsin varit med om.
”Perspektiv är viktigt, prova att ta någon annans perspektiv ibland.”, säger Matti och stoppar ner pennan i fickan medan han går över klassrumsgolvet, till tavlan, och sätter igång dagens lektion.
Jag är stum och har svårt att följa med under resten av lektionen, som handlar om fåglar tror jag. Matti Karlström, lärare på no-kursen vid Stockholms universitet, har precis givit mig en insikt för livet. Han har precis skapat en bild av det jag egentligen visste men inte riktigt ändå hade förstått. Jag är som förtrollad. Perspektiv är viktigt. Prova att ta någon annans perspektiv ibland.