Att debattera, argumentera och samtala har aldrig varit en lätt uppgift. Och ser vi på hur den traditionella debatten ser ut, till exempel politikerdebatterna, så är målet att ”vinna” debatten. Men hur ”vinner” man en debatt? Den frågan ställer sig Daniel H. Cohen i TedTalk (klipp nedan). Och den frågan både förändrar synen på debatten, hur vi för debatt och framför allt varför vi ska föra debatt.

Ta dig 10 minuter och lyssna till Cohen, det är några av mina mest välspenderade 10 minuter:

Det här är tankar vi behöver ta med oss in i klassrummen! Det Cohen talar om är att debattera för att lära, en sorts lärande samtal där vi bygger på varandras erfarenheter för att ta oss vidare. En debatt som är öppen och vänlig, istället för en debatt som är stängd, fördomsfull och full av grundlösa antaganden om andra personer.

Nu mer än någonsin är det viktigt att fundera över hur och varför vi debatterar. Sociala medier skapar oändliga möjligheter att få tillgång till lärande samtal, men tyvärr också många fallgropar. Att debattera med öppet sinne, att debattera för att vilja förstå och vilja lära sig något är inte så vanligt. Allt som oftast blir debattens mål att bekräfta sig själv, sina egna teorier och bygga sin egen mur för att hålla det vi på förhand dömt som dåligt borta. Och därför stänger vi oss från att se vad vi skulle kunna lära oss, vad vi faktiskt haft fel om. Ofruktsamt och tråkigt! Det bygger föga utveckling.

När bekräftandet av sina egna förutställda uppfattningar blir målet och ”vinna” debatten blir viktigare än att lära sig något av någon annan tas också ofta oschyssta metoder i bruk. Personangrepp och hävdande av rätt utan någon som helst grund för det är vanligt. Att försöka ta sig ur en debatt där personen vi debatterar med inte skyr några medel för att vinna är svårt. Vi kan välja att vara tysta och inte bemöta, med risk för att vår tystnad tas som bekräftelse. Vi kan välja att gå in i debatten och försvara oss med risk för att den bara blir större och en än större sörja. Inget av alternativen är goda alternativ och personen som blir anfallen blir bakbunden. För allt som oftast är personerna som ej skyr några medel även omotiverat lättkränkta och de kan inte mötas av egna medel. De har också svårt att se när en kommentar är omotiverad eller en faktiskt spegel av hur debatten förts.

Jag är övertygad om att vi måste börja se oss mer i spegeln när vi debatterar, speciellt på nätet. Och det kommer att vara en oerhörd vinst för alla elever som fått chans att testa detta i klassrummet. Hur uttrycker jag mig? Finns det implicita anklagelser i det jag säger? Är det jag säger grundat i fakta eller tolkningar? Gör jag grundlösa antaganden? Anfaller jag snarare än att fråga? Fortsätter jag att hävda saker om personen som jag inte har grund för? Använder jag en ton som går att missuppfatta och därför ger onödigt utrymme för missförstånd? (Exempelvis ironi). Kan jag uppfattas hånande? För jag den här debatten för att jag vill förstå människan jag debatterar med eller för att jag vill bekräfta mina egna ställningstaganden? Anser jag att en vinst är att krossa min motståndare snarare än att förstå min samtalspartner? Frågar jag istället för att dra snabba slutsatser? Frågar jag för att hitta gemensam grund och utgångspunkt i samtalet? Lyssnar jag till den jag talar med? Pratar jag med dem de berör, eller bakom ryggen på dem helt offentligt?

Att använda en situation och tillämpa olika ingångssätt på den situationen kan bli mycket tydligt. Till exempel testa de olika ingångarna:

”Det kan inte stämma att …”
”Det är inte möjligt att …”
”Så här kan det aldrig vara …”
”Jag undrar om…”
”Jag är fundersam över … eftersom … och undrar …”

Vilken ingång skulle du valt? Vilka är provokativa och vilka är ingångar som signalerar att du vill förstå?

Den enda gången en debatt är meningsfull är när den förs mellan personer med vilja att förstå varandra. När frågor ställs för att vi faktiskt undrar något och inte vill få bekräftat våra egna fördomar eller önskningar om hur något ska vara. Att parterna faktiskt är ute för att söka ny kunskap snarare än att bekräfta sin gamla.

(Nu kanske den gamla kunskapen är det som består men målet bör ej vara att bekräfta den, lika så vinna en argumentation.)

Låt eleverna spela olika roller, för att se hur det känns att vara mottagare av de olika bemötandena. Effektivt sätt att öva netikett på. Låt dem fundera över vad de egentligen vinner när de vinner en debatt. Är kanske den egentliga vinsten att vinna förståelse och ny kunskap?

Och tänk på att barn gör som vi gör.