Jag har lite svårt att förstå påståendet om att eleverna i skolan inte behöver 1:1 (en dator/platta per elev), utan att det räcker med 1:2, halvklassuppsättningar eller liknande.
1:1 handlar kanske inte främst om det pedagogiska perspektivet, om argument som att ”Det är bättre att eleverna samarbetar och skriver texter tillsammans på en dator/platta än att de har en egen och skriver själva.” För mig handlar det om verktygens anpassning och användarvänlighet. Det blir helt enkelt så mycket mer smidigt om alla i klassen får sin egen skrivbok än om de ska få en skrivbok per par. Och när det handlar om digitala verktyg så finns betydligt fler argument för 1:1, som har att göra med lagring, konton, säkerhet m.m.
Att eleverna har 1:1 hindrar inte att de skriver tillsammans eller samarbetar i andra former. Det är inget antingen- eller perspektiv. Däremot blir det svårt att göra både och med 1:2 eller halvklassuppsättningar.
Visst vill vi att våra elever ska få de bästa förutsättningarna?
Som kloke Magnus Blixt (@blixtgordon) skrev tidigt i vår på FB:
”Vad skulle hända om vi sa till tjänstemännen på kommunen att de skulle dela på en platta?”
(Citerat ur minnet.)
Fröken Ann 
Det jag tycker är besvärligt med 1-1, är att skolor köper in mängder av datorer eller plattor som kanske inte alltid är inköpta med hög beställarkompetens. Som att vi i Stockholms stad fick datorer med inbyggd kamera -som inte får användas enligt avtal. Hm.. en extra feature som vi betalar för i onödan. Jag är inte emot att det finns tillgång till datorer och plattor till alla, men i en ansträngd budget kanske inte 1-1 är det viktigaste att satsa på?
Jag skulle till exempel hellre satsa på att utrusta en riktigt cool mediesal, där det finns BRA datorer att redigera film och bilder på, lite musikutrustning och en filmstudio med bra ljussättning. För att inte tala om ett makerspace med olika slags skrivare, laserskärare, lilypad, little bits, arduino, makey makeys, robotar, ja ganska så mycket faktiskt, som skulle gynna eleverna minst lika mycket eller mer än en egen bärbar dator.
Teknikinvesteringar är stora satsningar och det är viktigt att de är genomtänkta sådana och inte bara något som ser bra ut. Det kan låta tjusigt med 1-1, men jag är inte säker på att det alltid är det bästa.
GillaGilla
Hej Karin
Tack för din kommentar! Ett viktig inlägg i anslutning till min text. 🙂
Det ekonomiska perspektivet är ju så klart det som bestämmer här, och då gäller det alltid att prioritera. Jag håller med dig i det du säger! Mitt inlägg riktade sig nog främst till de samtal jag deltagit i där man verkligen hävdar att 1:1 är sämre än 2:1, även om ekonomin inte är en faktor. Och jag tror att det kan bero på att endast det pedagogiska perspektivet anläggs, där samarbete och sociokulturellt lärande blir argument mot 1:1. Men man förbiser användarvänligheten.
Här kan det ju också skilja sig en del mellan ex. iPads och bärbara datorer. En iPad, vill jag hävda, kan inte utnyttjas till fullo om man delar på en, på grund av hur det är upplagt med användarvänligheten. Men allt är bättre än inget och man kan göra mycket med bara en med.
Fast skulle man säga till mig att vi bara får en iPad per arbetslag skulle jag mig bli otroligt frustrerad! Det skulle aldrig gå.
Hur som är beställar- och anvöndarkompetens alltid en förutsättning!
Ha en fortsatt fin dag!
Ann
GillaGilla