Om flum och tomma noder

Det slår mig då och då, när någon slänger ur sig ordet flum, att jag inte förstår vad de menar. För mig känns det kanske inte alls som flum. Detta har fått mig att fundera över vad flum egentligen är. Slår vi upp flummigt på Wikipedia så säger det så här:

flummig

(om person eller text) som säger mycket utan att ha så mycket innehåll eller tanke bakom

oseriös, som inte tar saker på allvar

påverkad av vissa droger, såsom marijuana

Jag kan konstatera att jag, varje gång jag blivit anklagad för att vara flummig, varken varit påverkad av droger eller varit oseriös. Jag har tagit det jag sysslat med på allra största allvar!

Jag kan också konstatera att det legat en massa tankar och arbete, samtal och stötande och blöta de bakom det jag gjort. Så mycket så att det nästa blir lite förolämpande att någon tror att jag inte gjort det.

Men så har vi de där första orden i förklaringen, ”(om person eller text) som säger mycket utan att ha så mycket innehåll”, som kanske är nyckeln till dessa olika upplevelser av vad som är flummigt eller ej.

För mig har det en massa innehåll. Jag har ju, som skrivit, stött och blött, vänt och vridit, arbetat och samtalat med, om och på materialet. Jag har fyllt de tomma noderna med mening och därför är det allt annat än flummigt för mig. För mig innebär det att ”flum måste betyda att den andra personen helt enkelt inte förstår. Så om en person istället skulle be mig förklara, vara öppen för att förstå och vilja anta mitt perspektiv så skulle det inte längre vara flum.

Ingrid Assarssons avhandling ”Talet om en skola för alla” fick jag läsa på lärarutbildningen. Där skriver hon om ord och begrepp, hur de är tomma noder tills vi fyllt dem med mening. I min studiegrupp ägnade vi mycket tid på att analysera och förstå Assarssons avhandling. Den lockade oss mycket då vi tillsammans började uppleva att så mycket av det vi säger är skolans uppdrag betyder så olika för så många. Hur diskurser präglar praktiken och vikten av att börja fylla de tomma noderna tillsammans, istället för i små grupper, om vi vill göra allvar av att skapa en skola för alla.

Det finns många saker vi inte lägger samma mening i, eller förstår på samma sätt. Ibland är det inte så viktigt. Ibland är det så att de som förstår lockas, de som inte förstår lockas inte, och det är okej. Ibland vill vi att alla ska förstå och då måste vi lägga kraft och energi på att förklara. När det kommer till skolans uppdrag behöver vi absolut börja förstå vara dra och fylla noderna med mening tillsammans. Vi behöver mötas för att fylla allt med mening. Och vi får inte vara rädda för det som kan verka som flum för oss själva i början. Då kommer vi att stanna upp i våra olika förståelsen utan att förstå hur vi gör så olika och tänker så olika kring samma uppdrag.

Jag tycker att Pål Christensson skriver fint och klokt om vad flum är eller kan vara på sin blogg. Läs den!

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/ab7/9992625/files/2015/01/img_68731.png

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: