• Den 4 februari i år fanns 16 256 olegitimerade lärare på högstadiet och gymnasiet (omräknat till heltidstjänster).

• Om alla dessa lärare ska ha hjälp att sätta betyg och om hjälpen tar 10 procent av en medbedömares tjänst motsvarar det 1 626 nya legitimerade heltidslärare.

• Om alla högstadie- och gymnasielärare med pedagogisk högskoleutbildning som i dag arbetar i skolan skulle legitimeras återstår ändå cirka 8 600 olegitimerade. För att hjälpa dem med betygssättningen behövs 860 legitimerade på heltid.

Källa: Legitimations- och utbildningssiffror från Skolverkets databas Siris. Tidsuppskattningen från Ann-Christin Larsson, Lärar­förbundet. Uträkningen är Lärarnas tidnings.

Från och med den första juli i år får olegitimerade lärare inte sätta betyg själva. Och som du ser av informationen ovan så innebär det stora organisatoriska problem för skolan.

I skollagen är det formulerat så att en legitimerad lärare kan hjälpa den olegitimerade läraren med betygssättningen (Lärarnas tidning, Juni 2015), genom att ta del av den undervisande lärarens material och sedan föra en dialog om betygssättningen. Det här kallas många gånger ”medbedömare”. Men det finns stora problem med det här system. Inte minst när det kommer till rättssäkerheten kring denna myndighetsutövning.

Hur bedömning bör gå till har debatterats hett bland undervisande lärare, inte minst sedan Lgr11 kom ut. Vi har vänt och vridit på begreppen ”summativ” och ”formativ” bedömning och generellt pratar vi om hur ett prov som underlag inte riktigt håller måttet. En rättvis bedömning behöver innehålla betydligt fler parametrar än en slutgiltig produkt när processen nåt vägs ände.

Jag gör bedömningar hela tiden. Elever kan vid de mest oväntade tillfällen visa hur de har förstått och kan hantera kunskapen vi eftersträvar. Det kan ske i ett samtal mellan klasskamrater, mellan mig och eleven, i ett handlande och görande. Och då dokumenterar jag att eleven visat att hen förstår och kan använda kunskapen. Men den dokumentationen är långt ifrån tillräckligt för att en annan lärare ska kunna bedöma om denne anser att eleven uppnår kravet eller ej.

Jag är utbildad och legitimerad för att jag anser att det är viktigt att jag genomgått den utbildning som krävs om jag ska ta ansvar över betygssättning. Om jag har en legitimation ska jag kunna klara av att göra professionella bedömningar som är grundade i min undervisning. Att försöka göra professionella och rättssäkra bedömningar utifrån en annan lärares dokumentation av undervisning, det vill jag mena är omöjligt. En sådan handling som vilar på så bristfälligt material menar jag är motsatsen till professionellt.

Till råga på allt så räcker det med att den medbedömande läraren är legitimerad i något ämne. Läraren behöver alltså inte ens ha legitimation och utbildning eller undervisningskunskaper i det ämne som denne förväntas vara ansvarig för betygen i.

Och faktum är att, för att vara medbedömare måste jag också kunna stå för att undervisningen som eleverna fått delta i håller måttet. Det är jag inte beredd att borga för!

Jag undrar; Hur ställer sig elever i dagens skola till att deras betyg eventuellt kommer att ligga i händerna på en lärare som aldrig mött dem i undervisningssituation eller som kanske inte ens är behörig i det ämne de sätter betyg i? Vad säger elevorganisationerna om det här? Hur tänker föräldrar?

Jag kan lova att jag kommer aldrig att gå med på att vara medbedömare på de premisserna! Mitt uppdrag är att hjälpa eleverna att nå målet. Mitt uppdrag är att utföra ett professionellt arbete. Mitt uppdrag är att lägga grunden för elevers lärande och skapa möjligheter för dem att visa vad de lärt sig.

Min chef leder och fördelar arbetet på skolan. Min chef kan alltså beordra mig som legitimerad lärare att vara medbedömare. Samtidigt innebär den ordern att jag kan riskera att tappa min legitimation och bli anmäld till yrkesetiska nämnden. Jag hävdar med styrka att i min profession ligger min lojalitet hos eleverna och jag ska göra det som är bäst för dem. Inom ett yrke som har legitimation och en egen yrkesetisk nämnd är det självklart att jag bär ett eget ansvar för mina handlingar. Jag kan inte slå en elev och sedan försvara mig med att min rektor ska ha beordrat mig att göra det. Jag har ett eget ansvar att göra det som är rätt. Därför kommer jag aldrig att acceptera en beordran om att vara medbedömare med dessa förutsättningar.

Den dagen jag står inför valet att antingen begå ett tjänstefel eller bli av med jobbet, det är den dagen jag slutar som lärare!

Det finns en massa saker som jag skulle räkna upp, som skulle bli bisarra och ohanterliga bieffekter av att organisera medbedömande på det här sättet. Men det faktum att det inte blir en rättssäker myndighetsutövning som påverkar alla barns framtid borde räcka som skäl!

Det finns mycket att säga om lärarlegitimationen. Reformen har sina hål som behöver lagas. Men det här är inte ett av dem! Här sitter problemet inte i legitimationen, även om just den reformen satt spotlights på tvivelaktigheter i skolorganisationen. Obehöriga lärare har under många år tillåtits utföra den myndighetsutövning det innebär att sätta betyg. En handling som får stora konsekvenser för alla barns framtid och som alltså på alla sätt borde kvalitétsgaranterats från början. Vi måste bota sjukdomen, inte symptomen! Och att lappa och laga på det här sättet, att ta en dålig situation och göra den sämre, det är inte acceptabelt.