Mogen för lärande, lille vän?

Om du fick i uppgift att lära en nyfödd bebis tala – hur skulle du tänka då? Skulle du påstå att en nyfödd bebis ännu inte är mogen för att lära sig det? Eller att barnet är för litet för det? Nej, det skulle du så klart inte säga eftersom du vet att bebisar lär sig tala av eget driv och att en del barn säger sina första ord vid fyra-fem månaders ålder. Vi vet att barns språkutveckling startar direkt och det är en imitation av omgivningen som är lärprocessen vid den tidiga språkutvecklingen.

Vi vet också att våra grammatiska kunskaper kommer naturligt av att befinna oss i en miljö där språket vi lär talas och skrivs, så att vi får lyssna, se och uppleva det om och om igen. Det är först efter att vi lärt oss använda grammatiken som vi försöker formalisera den med regler, i skolan.

Om jag nu frågar dig om du vill ta på dig uppgiften att lära en sjuåring vad positionssystemet är och hur det fungerar, med korrekta begrepp, samt att du ska använda kunskapskraven i läroplanen för att visa på målet, vad säger du då? Jag har många gånger i skolan mött argument från lärare som säger att eleverna inte är ”mogna” för en uppgift än. Att kunskapskraven är för svåra för elever i ettan att förstå. Och varje gång undrar jag vad ”mognad” egentligen är.

Det finns forskning som visar att vissa lärdomar sker i takt med en biologisk utvcklingsprocess, där hjärnan behöver ”växa till”. Men jag vill hävda att det allra mesta lärandet inte har något med mognad att göra, så länge vi kopplar mognadsnivå till antalet levda dagar på jorden.

För att lära oss saker behöver vi faktiskt få se, höra, uppleva och möta. Självklart är positionssystemet svårt första gången du hör begreppet. Och självklart är det svårare om du ännu ej har begreppen och upplevelserna som behövs för att förklara det i ditt ordförråd. Men det gäller oavsett om du är sju, 17 eller 77 år gammal. Det enda sättet att då bli ”mogen” för uppgiften är att uppleva, höra, se och möta de kunskaper, den information, den fakta som behövs för att förstå positionssystemet. Och efter övning, träning och en hel del försök kommer du att ha lärt dig många nya saker, som kändes svåra i början.

Om du googlar på ”biologisk mognad” kommer Wikipedia-artikeln om lärande upp, och den första meningen läses så här:

Lärande kan definieras som ”varje process som hos levande organismer leder till en varaktig kapacitetsförändring som inte bara beror på glömska, biologisk mognad eller åldrande”.[1]

Det står sedan också att detta, av många, upplevs som en bristfällig förklaring. Men det är intressant att förklaringen egentligen utesluter utvecklingsprocesser som har med biologisk mognad att göra, ifrån vad som ska ses som lärande. Det vi ”lär” oss med tiden, på grund av biologisk mognad” räknas alltså inte som faktiskt lärande.

Vi vet att höga förväntningar är gynnsamt. Om vi tror att eleverna klarar det och lägger uppgiften på en lagom nivå, inom den proximala utvecklingszonen, kommer eleven att lära sig. Men om vi förutsätter att mognad i någon mening av ålder skulle vara ett hinder för lärande, då har vi inte höga förväntningar.

Laura Schulz talar om ”The surprisingly logical minds of babies” i sitt TedTalk. Schulz har undersökt vad som kan ligga bakom bebisars beslut och det visar sig att det finns en förvånansvärd mängd logik bakom mycket små barns val.  Hon talar om hur mycket små barn lär sig att basera sina val på logik som, när jag hör henne berätta om faktorerna, förefaller vara kunskap som bebisar borde vara alldeles för omogna för – om vi nu talar om mognad i samma mening som vi talar om antalet dagar vi levt på jorden.  
Första gången en sjuårig elev möter kunskapskraven kommer hen att uppleva att de är svåra att förstå. Men om jag startar med processen av att synliggöra lärandemålen för eleverna redan i ettan, då kommer de inte att tycka att det är lika svårt när de ska igenom samma process i högstadiet. Så börja tidigt med de processer vi vet att eleverna kommer att möta under sin skoltid. Synliggör kunskapen, skapa tillfällen att möta, se, höra och uppleva tidigt. Vi har allt att vinna på att inte vänta. Det ställer stora krav på pedagogerna i lågstadiet, krav på skicklighet och kompetens att kunna bryta ner kunskapen i små beståndsdelar för att sedan kunna bygga upp förståelsen stegvis. Men vi får inte gömma oss bakom argument som att eleverna inte är mogna för det än, bara för att det är svårt. Vi måste vara bättre än så!
Annonser

One Comment on “Mogen för lärande, lille vän?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: