BFU – Bedömning för utveckling (#BETT2016)

Jag har, vid olika tillfällen efter olika fortbildningsinsatser som BETT och SETT, konstaterat att “Vi vet vad vi ska göra, varför gör vi det inte?”. Kontentan jag har velat förmedla är att vi har många olika medel som vi vet ger effekt på elevers utveckling, ex. bedömning för lärande, relationer, meningsfullhet etc. och det är inte en långsökt slutledning att säga att samma metoder skulle få positiva effekter på skolorganisationens utveckling – så varför applicerar vi ej dessa medel även på den nivån? Det handlar om att leva som vi lär – att gestalta det goda vi vill bidra till. För hur många rektorer arbetar faktiskt med bedömning för lärande med sin personalgrupp? Hur många lägger manken till för att skapa den gemensamma visionen som är synliggjord och förankrad i personalgruppen? BETT 2016 har bjudit på många spännande insikter och nya tankar, men kontentan är densamma. Vi vet vad vi ska göra – varför gör vi det inte?

Bilden av den svenska skolan

Den mediala bilden av den svenska skolan är att den är i fritt fall. Johan Lindström, utbildningsansvarig Caperio Skolpartner, delar under sin föreläsning med sig av lite data han gått igenom:

“I PISA-mätningarna från 2000-2012 handlar det om en försämring med cirka sex procent för Sveriges del när man tittar på läsförståelse. En försämring med sex procent motsvarar att eleverna år 2000 sprang en mil på 40 minuter men 2012 sprang de en mil på 41 minuter och 44 sekunder.”

“94 % av pojkarna får E eller bättre på Nationella Proven i svenska. 1/4 av pojkarna inte läsa tillräckligt bra enligt PISA. Hur går det ihop?”

“Svensk skola är världsledande när det handlar om förebyggande mobbingarbete.”

Angelica Hedin, redaktionschef Bonnier Education, lyfter i sin föreläsning fram ett annat perspektiv på statistiken i OECDs undersökning av läskunnighet i skolor. Där visar det sig att skillnaden mellan länderna är 36 %. Skillnaden inom skolorna är 64 %. Mellan skolor i Sverige har vi en skillnad i läskunnighet på 9%, medan inom skolor i Sverige skiljer sig läskunnigheten med 91 %.

“Vi har all fakta framför ögonen men vi samlar inte in den och analyserar den.”
– Hedin

Och professor Micael Dahlen säger:

“Det pekar nedåt i PISA men uppåt, uppåt, uppåt i intelligens.”

En slutsats vi kan dra av detta är att som man frågar får man svar. Men en kanske ännu viktigare slutsats är att det är viktigt att vi verkligen läser alla rapporter ur olika perspektiv, att vi vrider och vänder på siffrorna, för att se VAD det egentligen är vi måste göra något åt. För fråga måste vi!

I skolans målstyrning är uppföljning och utvärdering lika centrala som målen.
– Lindström

Arja Holmstedt, konsult inom förändringsledarskap, visar upp en pedagogisk trappa, som startar med värdegrund på trappsteg ett och slutar på metoder på trappsteg fyra:

  • Metoder
  • Styrande principer
  • Pedagogiska teorier
  • Värdegrund

”Vi måste se till att det vi talar om på steg ett blir verklighet på steg fyra. Om det inte sker har vi faktiskt inte förändrat våra strukturer”, säger Holmstedt. För att försäkra oss om att de insatser vi gör faktiskt leder till de förändringar vi strävar efter krävs utvärdering och systematiserat kvalitétsarbete. Men om nu utvärderingar ska göras är det också viktigt att de faktiskt används som underlag för utveckling:

“Varför gör alla elever varenda år Nationella Prov om vi ändå inte håller koll på hur det går för svensk skola?”
– Lindström

#Systemfel

Att skolans största utmaningar ligger på systemnivå, snarare än individnivå, verkar många nu vara överens om. Det handlar inte, som Angelica Hedin säger, om att ”fixa lärarna”, att ”fixa rektorerna” och att ”fixa eleverna”, men vi måste söka rätt på källan och bota rotorsakerna.

”Det är systemfel som hamnar i lärarnas knän. Systemfelen kan inte en lärare göra något åt, det måste de som är ansvariga för skolan göra något åt.”
– Lindström

Systemets inbyggda dilemma; inte så höga ambitioner att för många misslyckas, inte så låga att för många lyckas.”
– Hedin

Bevis på struktur som inte fungerar: diagnosen visar att eleverna inte nåt ända fram men vi fortsätter ändå med nästa moment.”
– Hedin

”Vi måste också förändra i skolans fyrkantiga strukturer för att verklig förändring ska ske!”
– Holmstedt

Arja Holmstedt var med och drev på digitaliseringen i Falkenbergs kommun, som förändringsledare. Hon beskriver förändringsprocessen som en dominoeffekt, där alla strukturer påverkar varandra och behöver förändras:

  • Fysiska strukturer
    Vad som finns, byggnader, lokaler, datorer o.s.v.
  • Dialogstrukturer
    Hur man talar med varandra och utbyter idéer
  • Tankestrukturer
    Dominerande tankegångar, föreställningar och idéer om arbetet
  • Handlingsstrukturer
    Vad som faktiskt sker, hur arbetet normalt genomförs
  • Formella strukturer
    Hur något är tänkt att fungera, planer, regler, scheman o.s.v.

Hon lyfter också fram vad det är som de facto förändrar skolan, de enskilt viktigaste förändringsfaktorerna:

De enskilt viktigaste förändringsfaktorerna för skolan är lärares kompetens, klimat, engagemang, samarbete, trivsel, egna idéer och uppfattade behov. 

De enskilt viktigaste förändringsfaktorerna för skolan är lärares kompetens, klimat, engagemang, samarbete, trivsel, egna idéer och uppfattade behov.

Förändringsstrukturer

//platform.twitter.com/widgets.js

Den tydliga, synliga och efterlevda visionen lyfts gång på gång som en avgörande faktor för att lyckas. På ”klassrumsnivå” kan detta efterliknas med behovet av tydliga, kommunicerade mål för att undervisningen ska lyckas. Ett avgörande steg för ett formativt arbetssätt och bedömning för lärande.

Visionen ska gestaltas av hela organisationen, hela ledet, och för att lyckas med det krävs hårt arbete. Holmstedt pratar om hur viktig dialogstrukturen är för att få visionen att genomsyra hela organisationen. Vi måste fylla visionen med gemensamt innehåll, vända och vrida på vad vi menar och se till att alla nivåer talar med alla i detta arbete. Det handlar om att skapa en gemensam målbild för att kunna styra arbetet på rätt väg.

Johan Lindström uttrycker det så här:

Effektiv organisation:

  • Personalen måste vara medvetna om visionen/verksamhetsplanen
  • Personalen förstår visionen/verksamhetsplanen
  • Personalen måste tro på vår vision/verksamhetsplan
  • Personalen måste leva den gemensamma visionen/verksamhetsplanen.

Och för att verksamheten ska kunna ta sig framåt måste vi utvärdera var vi befinner oss i detta. Angelica Hedin talade om elevernas kunskaper, men det kan lika gärna föras över till en organisatorisk nivå där vi måste ta reda på var personalen i verksamheten står:

”Vi behöver ta reda på förkunskaperna först – grundfaktan – annars når vi inte djupet i kunskaperna.”
– Hedin

#VarförSkola?

Falkenbergs kommun antog visionen ”Alla ska lyckas”. Angelica Hedin säger att skolans uppdrag är att se till att alla får utvecklas. Två visioner som kommer att leda till olika arbetssätt. Att alla ska lyckas förmedlar, i dagens kontext, en tanke om en lägstanivå, betyget E, och att alla ska nå minst dit. Att alla får utvecklas relaterar helt till individens utgångspunkt och framgång mäts i utvecklingseffekt snarare än i relation till en lägsta nivå. Och här är Angelica Hedin tydlig i sitt budskap:

Mät UTVECKLING och inte resultat.”

Hedin pekar på framgångsfaktorer som att ha höga förväntningar (krav) på utveckling och att vi måste skapa oss en gemensam bild av hur progressionen ser ut – vilken utveckling/effekt kan vi förvänta oss av ett års studier? Detta i motsats till hur skolan fungerar i dag, där betygssystemet har ett inbyggt dilemma eftersom det går ut på att en del ska lyckas och andra inte. Men genom att mäta effekten av ett års studier i utveckling istället, kan alla elever lyckas.

Åter igen kan vi likna detta med saker vi redan är väl förtrogna med i undervisningssituationer – det är viktigt att alla får känna att de lyckas, det är viktigt med rimliga mål och det är viktigt med höga förväntningar. Vi måste börja där eleverna är – inte där vi önskar att de vore.

“One year´s growth for one year´s input”
– Hedin

Rektorns roll

Göran Krafft från Kairos Future visade att, i en undersökning som de gjort, visade det sig att rektorns ledaregenskaper inte hade någon inverkan på elevernas resultat, men det fanns ett direkt samband mellan läraren och elevernas resultat. Med det inte sagt att rektorn ej har betydelse! Rektor påverkar istället andan i lärarkåren. Och framgångsrika rektorer hade i högre utsträckning ett proaktivt omvärldsfokus.

Holmstedt är tydlig i sitt ledarskapsperpektiv:

”Jag måste ändra mitt sätt att jobba som ledare om vi ska komma vidare – alla roller i hela kedjan måste vara med! I process, i förändring utan facit – då handlar mitt ledarskap mycket om att leda processer. Hur är jag mer ledare och mindre chef?”

Holmstedt talar om ledaregenskaper som ärlighet, öppenhet och realistiskt bemötande och visar en mycket talande bild om de viktiga komponenterna i en förändringsprocess. Det behövs mål och vision, kompetens, motivation, resurser – ekonomi, gemensam riktning och planering. Utan detta skapas endast förvirring, ångest, motstånd, frustraton och ekorrhjul.

IMG_0750

Behov av kompetensutveckling för lärarna är något som både Lindström, Hedin och Krafft lyfter fram:

”Varför är skillnaderna inom skolorna så stora? På grund av stora skillnader i skicklighet och effektivitet bland lärarna. Och lärarskicklighet kommer inte ifrån lärarutbildningen, den utvecklas under de första fem åren som lärare så se till att ta hand om de nyutbildade lärarna. ”
– Hedin

”Lärarbehörigheten – hur stor del spelar det in i de fallande kunskapsresultaten? Varför lyfts inte det i debatten?”
– Lindström

”Elevresultaten visar på negativt samband med lärartäthet men ett positivt samband med utbildade lärare.
– Krafft

Göran Krafft och Angelica Hedin lyfter båda frågan om det kanske är dags att specialisera lärarna.

”Skickliga, inspirerande och passionerade lärare är vikigaste faktorn utöver eleven – kan ej vara expert på allt!
– Hedin

”Är det dags att specialisera lärarna? Till exempel Ämneslärare (följer elever), ämnesledare (handleder kollegor), superinspiratör (föreläsare), mentor och metodutvecklare.
– Krafft

En annan slutsats Kairos Future drar efter en undersökning är att det kommer att bli effektivast att anställa väl sammansatta team av specialiserade lärare. Några andra troliga lösningar på skolans utmaningar som de lyfter är satsningar på utveckling/innovation samt att driva utvecklingen bottom-up istället för det traditionella top-down. Förändringsbehoven syns på golvet – involvera lärarna i lösningarna!

KISS

Angelica Hedin listade framgångsfaktorerna hon ser:

  • Vi måste arbeta kollaborativt i större utsträckning
    Samtalen ska handla om kollaborativt lärande och elevernas utveckling samt från mål och resultat till fokus på utveckling.
  • Gemensam bild av hur progressionen ser ut
    Vilken utveckling kan vi förvänta oss av ett års studier?
  • Höga förväntningar (krav) på utveckling
    Förväntan på minst ett års utveckling per år i utbildning – 
    ALLA elever kan lyckas.
  • Systematisera för kollaborativt arbete
  • Sätt kollaborativa mål
  • Mät UTVECKLING – inte resultat
    Beräkna effektstorlekar, kvalitativa krav och säkerställ. K
    now thy impact! – vi måste veta att det vi gör leder mot det vi vill.
  • GE LÄRARNA TID
    Frihet i undervisningen kopplas till förmågan att nå minst ett års utveckling.

“100 procent av eleverna ska nå minst 0.4 värde i utveckling under ett år!”
– Hedin

Johan Lindström sammanfattar med KISS – Keep It Simple, Stupid! och pekar på att målstyrning inte kan vara 13 mål att hålla reda på.

”Målstyrning: Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsbestämda, Attraktiva – Smarta mål”
– Lindström

Själv sammanfattar jag det jag tar med mig från BETT 2016 så här:

  • Kvalitéten på målen vi sätter måste öka!
  • Kvalitéten på det systematiska kvalitetsarbetet måste öka!
  • Kvalitéten på våra mätinstrument måste öka!
  • Vi måste involvera eleverna i skolutvecklingen – hela ledet!
  • Bottom-up: Personer som står mitt i verksamheten, på golvet och kan lyfta blicken bör få tydliga mandat och ansvar för utvecklingen. Alla deltagare måste äga sin egen process.
    ”Någon jobbar inte hos oss, så definiera vem som ska göra vilket jobb!”
  • What fits inside the box? Viktig fråga att ställa oss: Vilka boxar bygger vi in oss i och vad kan det få för konsekvenser?

Eller som Nottingham sammanfattar det:

Foto: Erik Jaråker, @ErikPedagog

Foto: Erik Jaråker, @ErikPedagog

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: