I veckan har jag haft utvecklingssamtal med tio elever samt deras föräldrar. De sexåriga eleverna har själva lett sin samtal med hjälp av en keynote som innehöll en film där de visar några av sina produkter under året och samtidigt talar om vad de övat och lärt sig när de skapat verken samt en bild på en utvecklingstrappa som handlar om mindset. Samtalen har gått mycket bra. Eleverna har gjort strålande insatser med sina första utvecklingssamtal, många nöjda föräldrar och det mest imponerande är att det hela veckan blivit mycket synligt att elevernas medvetenhet om sitt eget lärande och sina utvecklingsområden har höjts. Ett skarpare fokus med grund i varför vi faktiskt är i skolan – för att lära, inte för att bevisa vad vi kan – har blivit synligt i gruppen. Det faktum att eleverna fått sitta och pratat om det tillsammans med sina föräldrar och lärare, att de fått vara med i processen när vi skrivit en IUP, gav ett nytt djup i skolarbetet och fick dem att växa. Och samtalen mellan eleverna under veckan, när de talat förväntansfullt om att de ska hålla sina samtal och de har full koll på vilken tid och datum det ska hållas, det har varit tydliga indikationer på att det var helt rätt beslut att köra elevledda utvecklingssamtal redan från förskoleklass.

Även för mig som pedagog är förberedelserna inför samtalen ovärderliga. Plötsligt skruvas fokusen åt och allt blir skarpare. Skrivandet av IUP:erna synliggör saker på nytt och det infinner sig ett lugn med den medvetenhet som gör sig påmind. Hela veckan har jag gått runt och varit närvarande i stunden, när det sker, på elevernas egna initiativ och kunnat se guld-moments. Det är faschinerande och så otroligt inspirerande!

Som en fin inramning på denna IUP-vecka har jag också tagit mig tid att skriva min egen IUP. Även det väl investerad reflektionstid så klart – och något jag gör alldeles för sällan.

När var senast du skrev din egen IUP?