Myter om lärarnas status:

• Lärarnas status höjs om vi sänker andras status.
• Att bli ifrågasatt är lika med dålig status.
• Högra status leder till mer professionalisering av läraryrket.

Liberalernas senaste utspel, där de vill sänka elevinflytandet i skolan genom att föra in ett tillägg i skollagen som säger att eleverna inte ska ha inflytande över undervisningen, är ett typexempel på den inkompetens som finns i de styrande leden och åter igen ett bevis på att politikerna hellre lappar och lagar än att jobba med rotproblemet.

Vet politikerna bakom detta förslag ens vad elevinflytande över undervisningen innebär? Jag hoppas att svaret är nej, för alternativet vore värre! Att eleverna får inflytande över undervisningen kan handla om att jag låter undervisningen ta utgångspunkt i elevernas intressen. Det innebär också att jag anpassar undervisningen så att den ger varje individ de absolut bästa förutsättningarna att lära, utifrån givna ramar. Det betyder inte att jag låter eleverna diktera och bestämma, inte heller att jag bara låter dem göra vad de vill – jag är en professionell pedagog så självklart ser jag till att eleverna får vad de behöver.

I Skolvärlden skriver de fram att en tanke bakom förslaget är att höja lärarnas status. Men varför skulle min status som lärare höjas för att jag sänker elevernas status? Det är inte så det fungerar! Jag varken behöver eller kan klättra på andra och förminska andras rättigheter för att skapa mig status. Status får jag genom att vara riktigt bra på det jag gör! Genom att göra medvetna val och kunna motivera dem sakligt när jag blir ifrågasatt. Min status ökar inte för att jag är rädd att bli ifrågasatt, den ökar för att jag är påläst och kan underbygga mina beslut med relevant underlag på ett professionellt sätt.

Det är inte högre status som professionaliserar yrket – det är min professionalism som ger yrket högre status! Och framför allt får läraryrket inte högre status genom politiska utspel som gömmer sig bakom en rökridå om att vilja hjälpa på riktigt när det egentligen endast handlar om populistiska tankevurpor och quick-fixes med syfte att röstfiska.

Skolan kommer inte att ´räddas´av riddaren i den blankaste rustningen, men av den riddare som vågar stirra draken djupt in i ögonen.

Och till Christer Nylander, Liberalernas utbildningspolitiske talesperson, vill jag säga:
– Visa att ni är på lärarnas sida gör ni bäst genom att vara på elevernas sida! Det är för elevernas rätt till en god utbildning jag är lärare. Jag kommer aldrig att känna mig hotad av elevers rätt till inflytande i skolan!