Vi måste prata om `eget arbete´

Titt som tätt och allt som oftast dyker det upp i skoldebatten – argumenten om att svenska skolan har präglats av att eleverna fått ägnat sig åt alldeles för mycket `eget arbete´och lämnats ensamma i sitt lärande. Ett argument som utgör fundamentet i det som kallas flumskolan.

Jag opponerar mig inte mot detta. Jag är ärligt talat för dåligt påläst för att bekräfta att så är fallet, jag har mest läst debattörer som påstår att denna undervisning ligger till grund för svenska skolans PISA-tapp, men jag har aldrig haft anledning att fördjupa mig i det. Varför? För att jag aldrig betvivlat att det är direkt dåligt att lämna elever ensamma i sitt lärande. Skulle det fungera skulle vi inte behöva lärare och skola!

Ofta blir denna typ av begrepp dock överutnyttjade som slagträ i polariserade debatter, till den gräns att det snarare blir floskler än något annat. Precis det har hänt med formuleringen `eget arbete´. Ett uttryck som använts så ofta av så många, i olika syften, att debattören som stödjer sig på argumentet missar att det faktiskt inte stödjer debattörens tes. Något som är mycket vanligt i katerder- Vs. flum-debatten där kateder representerar föreläsningsbaserad undervisning och flum står för eget arbete/grupparbete.

Så låt oss försöka reda ut vad `eget arbete´, i meningen att lämna elever själva i sitt lärande, betyder.

”För svensk del uppmärksammade Skolverkets rapport Vad påverkar resultatet i den svenska grundskolan? att ansvar förskjutits från lärare till elev, vilket har inneburit att man gått från lärarledd undervisning till betoning på elevens individuella arbete. Baserat på en forskningssammanställning om individualisering av undervisning konstaterar Skolverket att mycket eget arbete inte gagnar elevens kunskapsutveckling och kan påverka elevers motivation och engagemang negativt. Ansvaret för lärandet får aldrig skjutas över helt på eleven, även om målet med undervisning är att göra eleven allt mer självgående och ansvarstagande.”

– Ur Forskning för klassrummet, Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken, Skolverket 2013

Från ovan citat kan vi härleda att problemet är ”betoning på elevens individuella arbete”, det jag ovan syftar till när jag använder uttrycket ”lämna eleverna själva i sitt lärande” , som är den betydelse jag uppfattar att debattörer lägger i begreppet `eget arbete´. Vi kan också se att det som efterfrågas för bättre resultat är ”lärarledd undervisning”. Elevens individuella arbete och lärarledd undervisning ses alltså som varandras motsatser. Frågan blir då vad som menas med lärarledd undervisning? I samma skrift kan vi vidare läsa att:

”Det är viktigt att betona att lärarledd undervisning inte är detsamma som förmedlingspedagogik där läraren är den som talar mest. Exempel på verktyg för att stärka den lärarledda undervisningen är

  • att läraren använder en bred och varierad repertoar av undervisningsmetoder
  • att läraren skapar ett dialogklimat
  • att läraren skapar trygghet och ser varje elev
  • att läraren uppmuntrar erfarenhetsutbyte mellan elever
  • att läraren använder formativ bedömning

Vidare hänvisar skriften bland annat till Jan Håkanssons och Daniel Sundbergs kunskapsöversikt Utmärkt undervisning som lyfter fram att den skickliga läraren använder en mångfald av metoder för att lära ut och befästa kunskaper hos elever.

Här kan vi tydligt se att varken en stark betoning på eget arbete/grupparbete eller föreläsningar av läraren är önskvärd. Undervisningen bör präglas av en bred och varierad repertoar av undervisningsmetoder, som innebär att elever både får kommunicera och kollaborera med varandra, och alltid under vägledning av den professionella läraren. Läraren bör föreläsa, men också ta ett steg tillbaka och ge talutrymmet till eleverna så att de får utbyta erfarenheter, men aldrig ska läraren lämna eleverna ensamma i sitt lärande. En för stark betoning och övertro på förmedlingspedagogik kommer att skapa en ensidig undervisning som talar tvärt emot det vi vet om god undervisning i dag. Det är dock viktigt att betona att elevernas kreativitet, kommunicerande, kollaborerande och kritiska tänkande inte står i motsats till den den vägledande, skickliga och professionella läraren. Tillsammans, som genom en sammansmält degel, bildar elevaktivitet och lärarledning en god undervisning! Och jag vill påstå att det hela egentligen kan sammanfattas med ett ord; UNDERVISNING. Lärare ska undervisa, på många olika sätt, men alltid undervisa!

Jag vet inte vad du som läser tycker men personligen är jag oerhört trött på denna polarisering, där ena sidan påstår att läraren ska stå vid katedern hela tiden och föreläsa och den andra sidan … ja, vad säger den andra sidan egentligen? Jag har faktiskt aldrig mött någon som i en skoldebatt hävdat att eleverna ska lämnas ensamma i sitt lärande och sysselsättas med mer grupparbeten på egen hand. Däremot har jag mött en massa människor som påstår att jag och många med mig har kunskapsförakt och står för en flumskola där eleverna ska arbeta på egen hand, endast baserat på sina egna föreställningar och tolkningar. Detta trots att jag aldrig tvivlat på att eleverna behöver en närvarande lärare och trots att jag alltid hävdat att vi måste undervisa, hela tiden, och aldrig lämna eleverna ensamma i sitt lärande. Så kan vi lämna den här tråkiga och faktiskt skadliga debatten och gå vidare nu? Låt oss istället koncentrera oss på att skapa den bästa möjliga undervisningen för varenda unge!

4 kommentarer på “Vi måste prata om `eget arbete´

  1. Jaaa! Låt oss gå vidare! Du formulerar det så bra Ann! Har bara god erfarenhet av lärarlett ”eget arbete” = samspel med alla involverade/engagerade ämnespedagoger som är med i arbetsområde. Dvs lärarled undervisning där eleverna har inflytande över sitt lärande och sitt arbete.
    Så ….. låt oss gå vidare….. 😊

  2. Visst är det så att den bästa pedagogen är att barnen ungdomarna själv kommer fram till det rimliga svaret. Jag kommer aldrig ifrån att skolpolitiken bör jobba för att lärarutbildningen huvudsakligen syftar på förutom annan sakkunskap, att skolan skall vara ”spelbilden av det bättre samhället” och vad menar jag med det jo , att föreningarna är kittet det som håller ihop landets stat och kommuner. Framtidens vuxna bör om de kanske inte på stubinen får jobb så kan de gå tillsammans i föreningen och skapa, formera ta saker tillsammans och påverka för sin egen skull och omgivningens bästa.

  3. Jag såg att det var ett gammalt blogginlägg som jag trillat över. Jag håller inte alls med dig om att vi ska sluta upp att diskutera vilken typ av undervisning som gynnar elevernas kunskapsinhämtning på bästa sätt. Vi måste fortsätta diskutera detta så länge det i svenska skola delas ut en i-pad till eleverna som därefter får ”googla” fram sin egen kunskap (i bästa fall). Det är väl ungefär 20-30 procent av eleverna som gör det, de flesta sitter och spelar spel och håller på med sociala medier stora delar av skoldagen. Forskning på forskning har nu visat att lärarledd undervisning ÄR betydligt bättre än eget arbete. Du påstår att det inte existerar ”eget arbete” i den svenska skolan men det är ju någon slag utopi du målar upp som inte stämmer överens med verkligheten. Själv har jag jobbat som lärare på gymnasiet i 12 år. Elever som kommer från grundskolor där de har fått sitta med en i-pad och ”googlat” under stora delar av grundskolan har stora kunskapsluckor. Elever som kommer från grundskolor där lärarare faktiskt är den som lär-ut har betydligt mer kunskap med sig och bättre förutsättningar att klara både gymnasiet och universitetet.

    I gymnasiet är elverna mer mogna för ”eget arbete” och därför ska självklart en del av arbetet också bestå av det men alltid med en närvarande lärare. Men att ha eget arbete lektion efter lektion, varje dag, varje vecka i näst intill alla ämnen är vanligt i dagens skola, tro inget annat! Resultaten blir därefter. Idag är det vanligt att elever börjar gymnasiet utan att ha hört talas om förintelsen (jo det är faktiskt sant!) eftersom de under historie-lektionerna har fått välja att skriva om vad de vill under tre års tid. Och utan att veta att Paris är Frankrikes huvudstad eftersom geografilektionerna har bestått av att eleverna fått fördjupa sig självständigt kring ett land under två månaders tid istället för att studera och repetera kartor, länder och huvudstäder. Repetition är näst intill en bristvara i dagens skola även om det är bevisat av hjärnforskare (Martin Ingvars blandannat) att repetition är fullt nödvändigt, tråkigt – ja, men oerhört viktigt.

    Det kanske låter som jag är en mycket gammal lärare som vägrar slita mig från katederundervisningen men jag är en 37-årig lärare som bara är trött och förbannad på lärare som på allvar tror att en i-pad och eget googlande hos en 10 åring är en framgångsrik pedagogik. Undervisning som består av föreläsningar (självklart med inslag av övningar, diskussioner, frågor och annat som gör föreläsningen spännande och intressant), repetition, mycket diskussioner i klassrummet, 4-hörnsövningar, studiebesök med mer är bättre pedagogik. Resultatet av det är extremt nöjda elever som når höga resultat och som viktigast av allt får med sig en enorm kunskapsbank när de tar studenten.

    • Hej Ellen.
      Tack för ditt inlägg.
      Jag upplever inte att vi är i opposition med varandra. Jag håller med i det du skriver. En bred reportrar, aldrig ensam i sitt lärande och aldrig endast förmedlingspedagogik.
      Jag vet inte vad du tolkar som att jag påstår att eget arbete inte existerar, möjligen på slutet där jag lyfter min egen praktik för att jag är trött på att människor antar att jag bedriver en massa eget arbete i mitt klassrum endast baserat på förutfattade meningar. Det jag försöker lyfta med texten är att jag önskar att debatten om katederundervisning Vs. eget arbete fördjupas. Att diskussionerna slutar handla om katederundervisning ELLER eget arbete, när inget av dessa är god undervisning om du enbart sysslar med de varianterna. Eget arbete existerar i allra högsta grad, inte minst är jag sjukt trött på det från gymnasiehåll, där min son och jag blir sittande att googla fram hans källor och skriva kritiska analyser vid köksbordet under terminerna. Som tur är har han en lärare som kan hjälpa honom hemma, men det är inte rimligt någonstans med mängden ”läxor” och inställda lärarledda lektioner han har och ändå förväntningar på uppgifter som är orimligt för honom att lära sig något av på egen hand.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: