Du är vad du gör 

Ibland visar våra hjärnor vem vi är utan att vi själva menar det eller ens är medvetna om det. För var jag riktar mitt fokus, hur jag väljer att tolka saker, vad jag väljer att vara kritisk och ifrågasättande av, samt inte vara kritisk och ifrågasättande av, visar var min subjektivitet ligger. 

I dessa lägen kan det finnas det ett avstånd mellan min självbild och den jag faktiskt är genom tanke och handling. Det är i dessa lägen jag är i stort behov av spegling. För vill jag inte vara den som min tankar och handling gör mig till, måste jag förändra hur jag tänker och handlar. Men då måste jag först också bli medveten om vem jag gör mig själv till. 

Jag är inte rasist, men …

Fridolin-ett mycket trivialt, klart och tydligt sätt att få bort rasism: sluta ge nyanlända alla dessa förmåner. Låt dem som har förtjänat extra förmåner få det-inte de som inte lyft ett finger mer än parvlat sig hit. Ty detta sticker i ögonen på befolkningen. Se till att alla får bostäder-att ingen ”ny”går före i kön. Se till att inte ”de nya enbart” får körkort-fattiga studenter behöver det också-och lever på gränsen de med. Befolkningen i Sverige vill känna sig vara första prioritet för politikerna. Men det är vi ju inte idag. Ändra på det så förändras folks rasism.

Den här kommentaren hittar jag i en tråd som efterföljer fredagens SD-skandal, där en elev blir ifrågasatt på grund av att eleven ser äldre ut än vad han påstås vara. (Bara för att vara tydlig här: eleven ska enligt uppgifter vara född och uppvuxen i Sverige och har varken fördelar av eller egentlig möjlighet att ljuga om sin ålder.) Jag väljer att inte skriva ut var jag hittade den eller källan till kommentaren, för jag är inte på något sätt intresserad av att hänga ut en individ, jag vill endast resonera kring ett fenomen. 

Kommentarer som dessa är så otroligt vanliga och de kännetecknas alla av samma sak: de är byggda på myter, kunskapsluckor, ignorans och de visar tydligt subjektiviteten hos människan bakom kommentaren. Om en person bakom en sådan här kommentar bar perspektivet att hen inte ville generalisera och inte ville ställa grupperingar mot varandra så skulle personen i fråga valt att ställa kritiska frågor till dessa antaganden. Exempelvis:

  • Vilka förmåner är det som nyanlända får men som människor med svenskt medborgarskap inte får?
  • Hur säker är källan som påstår att nyanlända får gå före i bostadsköer och får körkort betalda av staten? 
  • Om något av detta stämmer, vilka är argumenten för att man gör så? Finns rimliga argument? 

En person som inte är rasistisk, alltså inte ställer vi emot dem i generaliserande grupperingar, skulle också utryckt sig språkligt annorlunda. Språket visar ofta tydligt vilket perspektiv vi bär på. Exempel i det här inlägget är:

  • Låt dem som har förtjänat extra förmåner få det-inte de som inte lyft ett finger mer än parvlat sig hit.

Parvlat är ett ordval som används i syfte att tala nedsättande och används för att förminska den farliga och svåra resa flyktingar gjort för att ta sig ifrån kriget. Detsamma gäller uttrycket inte lyft ett finger mer som också är en oerhört grov generalisering av gruppen flyktingar.

Dessa uttryck visar också på en stor okunskap och oförståelse om situationen som nyanlända/flyktingar har idag. Ordvalen tyder på att författaren anser att det är enkelt att fly från sitt hem, sin familj och från krigshärjade länder till ett annat land samt att hen anser att det är en ”räkmacka” att leva med flyktingstatus i Sverige idag. Författaren bortser helt från osäkerheten, ofrivilligheten och oförmågan att ha kontroll över sitt eget liv som karaktäriserar ett liv som nyanländ i Sverige idag. 

  • Befolkningen i Sverige vill känna sig vara första prioritet för politikerna.

Här ställs grupperingar direkt emot varandra, där nyanlända/flyktingar inte ens får räknas in i benämningen ”befolkningen i Sverige”. Det är också ett direkt konstaterande att en grupp är mer värd än en annan – ett grundfundament i rasism. 

En annan ofta förekommande företeelse i inlägg som dessa är att författaren tar offerrollen och ställer sin egen situation mot andras. Istället för att gå ihop och kämpa för allas lika värde så väljer man att försöka klättra på andra grupperingar:

  • Befolkningen i Sverige vill känna sig vara första prioritet för politikerna. Men det är vi ju inte idag. 
  • Se till att inte ”de nya enbart” får körkort-fattiga studenter behöver det också-och lever på gränsen de med. 
  • Låt dem som har förtjänat extra förmåner få det-inte de som inte lyft ett finger mer än parvlat sig hit.

I det sista citatet kan vi också se tydligt hur ignorans och okunskap bygger personens argumentation. I samanhanget förstår vi att de författaren anser har förtjänat extra förmåner är människor som räknas in i ”befolkningen Sverige” och inte nyanlända/flyktingar. Min första fråga blir då:

  • Vad har befolkningen i Sverige gjort som gör att de förtjänar extra förmåner? 

Följt av:

  • Vad har flyktingar/nyanlända inte gjort, som gör att de inte förtjänar extra förmåner? 

I samtal med människor som uttryckt sig på liknande sätt som i citatet ovan har jag alltid, utan undantag, mötts av det ekonomiska argumentet; vi har betalat skatt i Sverige. Jag skulle vilja resonera lite kring detta. Du som är uppvuxen i Sverige har tärt en del på vår gemensamma välfärd. Du har haft gratis skolgång utan att själv betalt skatt under den tiden. Du har nyttjat vår gemensamma sjukvård, fått gratis tandläkare som barn, kanske varit i kontakt med socialtjänsten, fått gratis skolbuss, nyttjat våra bibliotek, deltagit i föreningslivet etc. Är du vuxen kanske du även varit föräldrarledig, sjukskriven, arbetslös etc. En person som nyss kommit till Sverige har inte betalt skatt, det är riktigt. Men de har heller inte flera år bakom sig där de nyttjat och tärt på vår välfärd. De får ta del av den under sin asylprocess, med målet att de också ska få vara medskapare av den framöver. Och då ska vi veta att många skulle gärna vara medskapare av den från dag ett, men där sätter våra regler och lagar stopp. Så vi hindrar dem ifrån att arbeta och bidra. Detta vet jag av erfarenhet från vänner som försökt få arbeta och få tjäna sin egen inkomst men som motarbetats av myndigheter och lagar i varje steg. 

Sedan kan vi även ta ett globalt perspektiv på denna fråga. Ett perspektiv som författaren tydligt visar att hen har okunskap om eller faktiskt väljer bort, och som då också säger en hel del om vem författaren är i tanke och handling. För vad har svenska medborgare gjort för att förtjäna extra förmåner? Ett svar kan vara ”betalt skatt”. Ett annat kan vara ”Vunnit på födsellotteriet!”. För hur det än är så handlar frågan till syvende och sist om hur vi ser på oss själva och varandra. Ser jag på mig som en del av världen, där alla människor är lika värda, eller som en del av det land jag har haft lyckan att födas i, där mitt liv är mer värt än människor som haft oturen att födas i länder med krig, hot och förföljelse? Tror jag på medmänsklighet och solidaritet eller på att den starke med mest tur ska vinna? Förstår jag att Sverige som land har kunnat växa och frodas på grund av att vi fått nyttjat världens gemensamma naturresurser och att det beror på givna förutsättningar mer än att jag gjort något bättre än någon annan i ett annat land? Anser jag mig kunna äga land eller anser jag att det är våra gemensamma resurser som vi måste dela? Anser jag att varje människa som föds ärver sina förutsättningar från tidigare generationer och att ingen kan stå till svars för tidigare generationers agerande, att vi därför måste hjälpas åt för att utjämna dessa skillnader i förutsättningar? Eller anser jag att alla människor som föds får skylla sig själva för att de blir födda på den platsen, av de föräldrarna? 

Fundera ett varv – var ställer du dig i dessa frågor? Vilka perspektiv väljer du att ifrågasätta och vilka väljer du att inte vara kritisk mot? Hur väljer du att uttrycka dig språkligt? Och vad säger allt detta om dig som person? Är du beredd att acceptera vem det gör dig till? Äger du det? Tar du ansvar över vem du är?

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: