Författararkiv: Fröken Ann

Före detta journalist som gick via legitimerad lärare till pedagogisk utvecklingsledare till biträdande rektor och tillslut landade i centralt anställd utvecklingslärare. Brinner för en hållbar skolutveckling och att skapa en skola för var och en.

1:2 Innovative use of ICT in schools based on the findings in ELFE project

Artikel 1, ”Innovative use of ICT in schools based on the findings in ELFE project av Ulf Fredriksson, Gunilla Jedeskog & Tjeerd Plomp.
Artikelkommentar 2

Intensiv användning av IKT i skolor visar sig göra skillnad på studenternas lärprocess. Det finns ingen hård fakta som visar att eleverna lär sig ”bättre” men artikelförfattarna konstaterar att vad som lärs ut till eleverna och vad eleverna lär sig förändras.

Jag avslutade mitt förra inlägg med frågan; vad är egentligen kunskap i dag. Utifrån det ovan skrivna så känns det som att artikeln lyfter fram detta diskussionsämne.

Användandet av IKT i skolan, som står för det nya och moderna, gör alltså kunskapsstoffet i skolan förändras. Detta låter som en positiv bieffekt.

The content of what is taught and learned has changed and corresponds to a large extent to what has been referred to as twenty-first century goals.

Exakt vad det nya som eleverna lär går artikeln inte in på. Dock kan man tänka sig att de lär sig att vara bättre på att kommunicera på olika plan då studien visat att kommunikationen mellan både lärare och lärare, lärare och elev samt lärare och föräldrar förbättrats genom en mer intensiv användning av IKT i skolan. Man kan också tänka sig att eleverna lär sig att arbeta mer självständigt samt mer tvärvetenskapligt, då dessa två arbetssätt sats i fokus i och med IKT-arbetet.

Artikelförfattarna lyfter fram i början att utbildning på 2000-talet står inför många utmaningar om man skall kunna hålla utbildning relevant i informationens tidsålder. Det är det livslånga lärandet som står i fokus. Lagarbete, färdigheter för att skaffa sig oberoende kunskap, att kunna kommunicera i en mängd olika kontexter med en mängd olika medel är den nya kunskapen som ofta eftersöks. Och många av dessa nya kunskaper som behövs har kommit till just på grund av att internet- och datakommunikationen kommit till. Därför måste skolan anpassa sig. Skolan måste se de inbördes förhållandena mellan internetkommunikationen, den nya takniken och de nya kraven på kunskap. Nyttja det som nyttjas kan – och skall!  Förr fanns en viss mängd kunskap. Begränsad teknik satte gräns för vad som kunde och borde läras. På samma sätt som obegränsad teknik sätter samma obegränsade ram kring kunskap i dag. Och på samma sätt som att skolan absolut behövde boken för att kunna föra vidare kunskapen av i går behöver skolan de nya kommunikationsvägarna för att föra vidare kunskap av i dag. Men så länge vi inte har råd att köpa en bok per elev kommer läraren måsta läsa högt och be eleverna att repetera ur bibeln. Så länge vi inte satsar på den nya kommunikationen, den nya tekniken som krävs för att den nya kunskapen skall bli tillgänglig för eleverna, kommer eleverna att fortsätta snirkla handstil i sina skrivböcker. Det går inte att nå modern kunskap med omoderna medel.

Ann Hultman Jakobssons kommentarer på:
Fredriksson, Ulf, Jedeskog, Gunilla & Plomb, Tjeerd, Innovative use of ICT in
schools based on the findings in ELFE project. Education and Information
Technologies 13:83-101, 2008

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

1:1 Innovative use of ICT in schools based on the findings in ELFE project

Artikel 1, ”Innovative use of ICT in schools based on the findings in ELFE project av Ulf Fredriksson, Gunilla Jedeskog & Tjeerd Plomp.
Artikelkommentar 1

Artikelförfattarna konstaterar att två faktorer visar sig vara viktiga för att implementeringen av ICT i skolor ska stöttas:
1. Support/stöttning från krafter utanför skolan och
2. rektorns roll.

Att dessa två faktorer är viktiga känns föga förvånande, men det är ändå intressant att resonera kring. För då skolan är en institution där vi tillbringar minst tolv år av våra liv – oftast många fler år om man räknar med att de flesta går på förskola samt även fortsätter att utbilda sig efter gymnasiet – så borde detta vara en perfekt plats för nyskapande. Men historien visar snarare att det är precis tvärt om. Få platser verkar vara så tröga att förändra som skolan. Detta trots att det hela tiden kommer in nya elever med nya idéer och att vi som personal skall ta influenser av dem för att anpassa utbildningen både efter deras intressen och behov. Inte minst anser jag att det faktum att vi fortfarande pratar om datorer som något nytt i skolans värld en bekräftelse på den tröghet som råder.

Nej, istället för att skolan är nydanande så är det de yttre faktorerna, omvärlden och samhället i stort, som måste trycka på för att förändra skolan. Och när det kommer till ny teknik så är den nya teknikens implementering i samhället relativt långdraget redan där. Det är sig likt, skulle man kunna säga. Se bara på teven. När jag var liten var det teven som var dumburken. Att sitta framför den kunde skada både hjärna och sinne. Vi blev förslappade, förslöade och indoktrinerade av ondska. Eller blev vi det? I vilket fall fick man högst sitta en timme om dagen framför teven och dumburkens närvaro i skolan och undervisningen var strikt förpassat till högtider som påsken, då vi fick se hur Jesus hängdes på korset men vaknade sen igen. För passa sig den lärare som använde teven i undervisningen, både för sina arbetskamraters viskningar om lathet och föräldrars ilska.

I dag är det datorn som sitter i skamvrån, dammar över och fått ärva öknamnet dumburken. Är man en person som spenderar mycket tid framför sin dator får man gärna utstå nedlåtande kommentarer som ”Jag är inte intresserad av data” och ”Du har ju inga barn så du har ju tid att leka med sådant där” eller den fantastiska ”Jag har riktiga vänner”. Och visst är det fantastiskt. För jag är precis lika mycket intresserad av datorn som jag är av att bilar, men precis lika intresserad av de möjligheter datorn erbjuder mig som jag är av den enkla vardagen som bilen kan ge mig. Och att ha tid handlar alltid om vad man prioriterar. Nu går det visserligen att utläsa av dessa kommentarer att datorn inte är en ”vettig” grej att prioritera, men med dessa två kommentarer kan man också utläsa att det är ignoranta människor som står bakom dem! För vem är inte intresserad av att förenkla sin vardag? Och varför skulle man inte prioritera att skaffa sig kunskap om en färdighet som är ovärderlig på arbetsmarknaden i dag? Och kommentarer som dessa möter man fortfarande i dag. Så om samhället på bredden inte ännu helt lyckats ta till sig vad ”data” handlar om, och om de yttre faktorerna är en av de viktigaste supportrarna för att ICT skall kunna implementeras i skolan, hur skall skolan då ha kunna tagit till sig ”det nya” ?!

Nu tror jag visserligen att de flesta, både inom skolan och utanför, säger och menar att ”datakunskap” är viktigt i dag (läs datakompetens). Problemet är bara att många inte riktigt förstår vad de säger. De menar att datakompetens är viktigt, men vet de vilken kompetens som är viktig? För det går en skarp linje mellan hur många menar att datorn kan användas för nytta och hur den ofta används för nöje. För mig är den gränsen mycket luddig. För det beror helt på vilken typ av kunskap man är ute efter att utveckla. Här sätts frågan om vad som egentligen är kunskap i fokus. Men det får bli mitt andra inlägg.

Ann Hultman Jakobssons kommentarer på:
Fredriksson, Ulf, Jedeskog, Gunilla & Plomb, Tjeerd, Innovative use of ICT in
schools based on the findings in ELFE project. Education and Information
Technologies 13:83-101, 2008

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Plugg-blogg

Under hösten läser jag AUO3 på Mittuniversitetets lärarutbildning. Det innebär att jag skriver examensarbete och avslutar min tredje och sista termin med mer allmän pedagogik än ämnesterminerna. Förutom x-jobb så läster jag IKT och i detta moment skall vi läsa artiklar om IKT i skolan och kommentera det vi läst på vår blogg. Två inlägg per artikel, och jag tror det är fem artiklar. Om man inte redan hade någon så skapade man den, men eftersom jag har en så kör jag på det. Dessa litteraturinlägg kommer sedan att kommenteras av medstudenter. Så, det är väl ungefär detta syfte denna blogg kommer att fylla under hösten.
Vi ses.
Ann

Det SKA vara kul att gå i skolan

Mitt mål som lärare är att det skall vara kul att gå i skolan.
Men för att ha kul krävs också en ansträngning från din sida. För att ha roligt krävs det alltid en ansträngning!

Låt oss säga att du skall åka på en fest i kväll. För att ta dig till den här festen måste du åka buss i 20 minuter, men först måste du gå tio minuter för att nå busshållplatsen. Det regnar ute och du är inte alls sugen på att gå den där tio minuterna till hållplatsen, men du gör det ändå. För du är säker på att det kommer att bli så sjukt roligt på den här festen. Så om du inte anstränger dig kommer du att missa en riktigt rolig och bra upplevelse.

Precis så funkar det med skolan också. Skillnaden är att här måste vi ta hänsyn till många fler. Här är vi ett lag. Så även om Zlatan inte har lust att kliva upp och träna en morgon så måste han göra det. För annars sviker han sitt lag. Och chansen att någon av lagkamraterna skall ställa upp och träna den tid han vill nästa gång är obefintlig. Och vem vore Zlatan utan sitt lag?
Det innebär att det du tycker är roligt kanske inte din kompis tycker är roligt. Men om du väljer att göra det ändå, för din kompis skull, så kanske det blir din tur att välja aktivitet nästa gång. Och då står dina lagkamrater bakom dig.

Vi måste också komma ihåg varför vi går i skolan. Vi går i skolan för att lära oss om livet och om saker som är bra att ha med sig i livet. Det gör vi för att ni skall få den bästa möjliga förutsättningen att ha så mycket roligt som ni bara kan i era liv. Men vägen till målet kan också vara målet. Att lära skall vara kul.
Det betyder inte att vi kan endast göra det som är roligt, utan att vi uppnår vårt syfte. Det innebär dock att vi tillsammans måste hitta vägar att lära oss på ett roligt och gynnsamt sätt. Och för det krävs det att vi har en öppen inställning, en vilja att nå målet och en vilja att samarbeta. Utan det riskerar vi att missa den skönaste känslan av dem alla.

Det handlar om att ta sig över hindren på bästa och absolut roligast möjliga sätt. men att ändå komma i mål. För precis som jag är säker på att en häcklöpare på elitnivå inte älskar att kliva upp och springa de där milen varje morgon så är jag också säker på att när h*n står där, högst upp på prispallen i en tävling av världsklass, då var alla ansträngningar värt det. För den känslan skulle h*n aldrig fått uppleva annars!

Och det är precis de möjligheterna skolan erbjuder er. Möjligheterna att erövra kunskaper och färdigheter som ni kanske aldrig kommer få chans att äga annars. Möjligheten att få känna känslan som endast kunskap kan erbjuda; friheten som speglas i uttalandet ”Ah, det här fattar jag ju!”.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Första filmen är här

Så har den första filmen från internetkunskap.se publicerats, med namnet Sök – Att hitta rätt information på internet. Filmen finns på youtube och på internetkunskap.se – där även länkar och annan information kompletterar filmen.

Filmen är 7,38 min lång och vi får följa Annika Lidne från Disruptive media som visar olika användbara sajter och hur man kan söka på dem för att både få mängder med resultat men även för att begränsa sig på till exempel google.

På dryga sju minuter är det svårt att få plats med den information som skulle behövas under det valda ämnet. Men då upphovsmakarna till filmen valt att i titeln lägga till ”rätt information” kan jag tycka att det blir lite svårmotiverat att de inte lyfter källkritiken. De nämner det i termerna att en del skolor inte tillåter wikipedia som källa eftersom den redigeras och skrivs av ”vanliga” människor, men det är i min mening alldeles för diffust för att många elever skall kunna få med sig tanken om källkritik. Källkritik är ett hett ämne i skolan i dag – inte minst i debatten om vilken kunskap vi egentligen skall lära ut till våra barn – så jag hade önskat att de lyft frågan om att vara källkritisk, om så bara med en mening. Förhoppningsvis kommer det en hel film om det framöver, men då är min åsikt att man redan i denna film skulle ha ”puffat” för vikten om att se även den innan man kör igång med sitt sökande.

Jag tycker att det är en helt ok film och ser fram emot de kommande. Som en helhet har de potential att bli något suveränt. Något tråkig är den, har man elever som har svårt att koncentrera sig endast på talet kan det bli svårt att få dem att hänga med. Det är en film, så den är så klart visuell, men för att locka fler elevers intresse och få lite er rörelse kunde man utan skada ha tagit inspiration av exempelvis apples och googles informationsfilmer (se exempel längst ned) om deras produkter, där det ständigt sker något i bilden, om det så även handlar om grafiska cirklar runt det man talar om eller spontana gubbar. Kanske en lite mer allmänt hållen presentation med lite humor – eller varför inte en dialog mellan två personer, en som frågar och en som ger svar?!

Nu tror jag inte att filmteamet siktar på någon guldbagge här, men jag kan medge att jag hade större förväntningar. Nu känns det som en informationsfilm. Jag hade önskat något mer helt enkelt.

Här finns filmen om googles nya tjänst google buzz. Något mer i den här stilen var vad jag hade hoppats på, om än bara lite inspiration.

Här kan du titta på Apples informationsfilm om deras nya iPad.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

16 utbildningsfilmer för skolan

Som ett brev på posten, i anknytning till gårdagens inlägg, uppmärksammar jag nu att bland annat en före detta kollega, bloggerskan Sofia Mirjamsdotter, alias Mymlan, skall göra 16 utbildningsfilmer om internetanvändande, riktade mot skolungdomar och pedagoger. Hur fantastiskt är inte det?

Disruptive Media kommer på uppdrag av .SE:s Internetfond att producera sammanlagt 16 utbildningsfilmer som ska hjälpa framförallt skolungdomar och lärare att bli bättre internetanvändare med djupare kunskap om olika webbfunktioner. Projektet genomförs tillsammans med Björn Falkevik, Sveriges främsta aktör inom social video, Sofia Mirjamsdotter, respekterad bloggerska som bland annat skriver Aftonbladets ”Bloggvärldsbloggen” och föreläser om sociala medier på skolor och universitet, samt Therese Göterheim, digital mediapedagog.
– Utdrag ur pressmeddelande, resten kan läsas här

Och allt är gratis. Krävs ingen ”pink-slip” från rektorn!

De 16 färdiga videofilmerna kommer dels finnas tillgängliga på webbsajten internetkunskap.se och dels publiceras på YouTube. Tanken är att de ska vara så enkla som möjligt att ladda ner och använda i undervisning. Förutom att videofilmerna i sig kommer vara gratis att ta del av, kommer även samtliga verktyg och tjänster som förekommer i videofilmerna vara antingen gratis att använda eller open source.
– Pressmeddelande

Första filmen kommer vecka sex, sedan skall det ramla in en film i veckan fram till vecka 16 m allt går som planerat. Jag har höga förväntningar. I pressmeddelandet pratas det bland annat om att fånga upp elever/personer som redan är svaga i läsning och skrivning. Och det är ett rejält gäng de fått ihop till projektet! Sofia Mirjamsdotter känner jag personligen och jag har alltid gillat henne. Men det är inte ett argument till mina höga förväntningar, utan hon är dagens mediaguru och har stor erfarenhet inom detta med sociala medier. Hon är ute och föreläser hela tiden, anlitas ständigt som sakkunnig, senast deltog hon i SVT:s Debatt angående Mats Mügge som inte fick behålla sitt arbete på grund av en mössa han bar på en bild i sin facebookprofil. De andra två känner jag inte men jag har följt dem ett tag och enligt min privata åsikt är de bland de bästa på det de gör. Så verkligen, grattis till att ha fått ihop ett sådant bra gäng! Det enda namnet jag saknar i kompotten är Christina Löfving, alias IT-mamman. Hon jobbar som IT-pedagog i sin kommun och förutom att hon troligen känner till och har erfarenhet av fler gratis internetprogram som kan vara användbara i skolans värld än de flesta andra i landet så hade det inte varit fel att ha med en pedagog, kan jag tycka. han kunde definitivt varit ett bra tillskott i gänget.

Nu är det bara att vänta och se.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Safer internet day 9 februari

Den nionde februari är det safer internet day och Skolverket (Kolla källan) tillsammans med bland annat Surfa lugnt uppmanar alla föräldrar att spendera en timme tillsammans med sina barn när de chattar eller låt dem visa er några roliga spel.

Detta tycker jag verkligen är superbra!

Skolan har som uppdrag att fostra barnen till demokratiska medborgare som skall kunna möta samhällets krav på dem. Och utan digital kompetens blir det svårt att ta sig fram i dagens samhälle. Datorn, mobiltelefonen och andra tekniska produkter med möjlighet till uppkoppling har inte bara blivit en plattform för praktiskt användning utan genom internet symboliserar de också ett rum för nätverkande och informationstillgång. Detta ställer nya krav på människor. Vi måste kunna sovra, kritiskt granska och prioritera. Och bara genom att låta barnen använda ny teknik i skolan och låta detta användande stå som bildare av vad som lärs kommer eleverna aktivt att få kunskap om samhället. Genom att stöta på frågor om de vill lägga upp bilder på sig själva och lägga upp sin adress på Facebook så kommer de också aktivt måsta fundera och ta ställning till för och nackdelar med detta. Genom att få chans att läsa samt skriva bloggar och vilja kommentera andras inlägg blir de också ställda inför dilemmat med vad som är okej att skriva eller inte. Det är processen som räknas, vi lär genom att stöta på problemen. Och om eleverna får chansen att möta dessa frågor där det finns en aktiv vuxen som är där för att hjälpa dem och guida dem kan vi leda in dem på rätt väg. Om inte skolan erbjuder detta är chansen stor att de sitter själva när det är dags att ta liknande etiska ställningstaganden. Och så länge det finns stora ekonomiska klyftor i samhället, som gör att endast en del barn får möjligheten att utveckla digital kompetens på fritiden, är de om möjligt ännu mer viktigt att skolan inbjuder till denna kunskap.

Så i hopp om att Safer internet day också skall göra avtryck i skolan och få os pedagoger att förstå hur viktigt det är att vi låter eleverna få relevant kunskap på ett ”learning by doing” sätt vill jag rekommendera alla pedagoger som läser detta att starta en klassblogg. Använd den för redovisning av ett temaarbete, som klassdagbok, portfolio eller veckobrev. Använd internet och ny media i det dagliga arbete och låt klassen ställas inför etiska dilemman i en säker miljö, så att de får chans att utveckla ett hållbart beteende på internet!

Starta en blogg i dag! Tala med föräldrar och förankra idén och skrev sedan upp er på en bloggportal – helt gratis är det också. Jag använder wordpress.com och är mycket nöjd med det men varför inte använda er av skolbloggen.se, som redan är en samlingspunkt för skol-, klass- och pedagogbloggar (tillhandahålls av SLI.se, Svenska Läromedel på Internet). Utvecklat för skolan. Gå in på skolbloggen.se och läs några bloggar från pedagoger och klasser som redan tagit steget ut! Så, sätt igång nu då, vad väntar du på?

Länkar till bra sidor om internetanvändning med barn:
Surfa Lugnt med råd och tips för säker internetanvändning
Medierådet

Passa också på att anmäla dina elever till tävlingarna i samband med safer internet day:
Under 9 år Rittävling
9 år – 12 år & 13 år – 16 år Frågesport (obs. öppnar först 9 feb.)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Webbmatte

Webbmattewebbmatte.se utvecklades av Stockholms stad men har sedan 2007 drivits av desamma på uppdrag av Skolverket. Det är ingen ny sida alltså, men om någon missat den vill jag ge er chans att upptäcka ett mycket användarvänligt och praktiskt hjälpmedel.

Sidan fungerar som ett stödmaterial för matematikundervisningen i årskurserna 6 – 9 samt matematikkurs A på gymnasiet. Här finns grundliga genomgångar av matematikens hörnstenar, från taluppfattning, geometri, mönster och sannolikhet till statistik, aritmetik, algebra och funktioner. Eleverna kan klicka sig fram genom en stegvid genomgång i ”avdelning”. Genomgångarna kan läsas i text, ses på film och tränas med sidans övningar – allt på åtta olika språk (tyvärr endast tre språk för matematikkurs A).
De olika språken presenteras tillsammans med svenska, men på senare tid har tjänsten även fått en engelskbaserad portal, som innebär att  samtliga övriga språk kombineras med engelska istället för svenska.

Ta en kik in och se möjligheterna för just din undervisning!

Webbmatte - genomgång i skala

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Boktips – Herman-böckerna av Stian Hole

Nina,nina,ninanna,ninna,ninna …

Så lät det genom min tjockteveruta, när jag satt på benen klockan sex, alldels intill tevebänken, och såg den långa mannen sätta sig i den regnbågsfärgade fåtöljen. Det var boktipset. Det är också anledningen till namnet på denna del av bloggen. Här kommer jag tipsa om bra böcker för barn och ungdomar, både för helklassläsning, högläsning och tyst läsning.

Först ut blir Herman-böckerna av Stian Hole.

Jag upptäckte dessa fantastiska böcker en dag när jag bara vandrade förbi bokaffären. I skyltfönstret såg jag en vacker illustration och texten ”Herman och eldsvådan” som liksom puttade till mig. Jag kände igen boken, men var ifrån?
Jag bläddrade i den och blev alldeles överförtjust. Vilka bilder. Vilket språk.
Väl hemma kom jag på var jag hört om den förut. Den hade blivit recenserad i morgonsoffan på SVT och trots att jag satt med näsan intensivt i skolböckerna inför kommande tenta så registrerade jag namnet.

Den första boken – Hermans sommar – handlar om Herman som är sex år och skall börja i skolan. Den behandlar relationer mellan yngre och äldre, Hermans tankar m olika barn i kvarteret och livet samt döden. Allt i ett otroligt härligt språk. Denna bok kan mycket väl läsas för femåringar, men jag har också läst den för tioåringar och de var fascinerade! Boken har olika kvalitéer för olika åldrar och barnen fastnar för olika saker.

Den andra boken – Herman och eldsvådan – handlar om hur ”mobbaren” får Herman att starta en eldsvåda i det torkade gräset. etta leder till en relation mellan Herman och den ökända ”eremiten” i kvarteret. Herman tillverkar ett herbarium och pratar siffror med den gamla frimärkssamlaren. Författaren, Stian Hole, verkar vara förtjust i siffror och förmedlar siffrors vardagsrelevans på ett fantastiskt vackert sätt. Denna bok riktar sig till en något äldre målgrupp än den tidigare, men detta är ju så klart helt beroende på din grupp.

Stian Hole har både författat och gjort de speciella illustrationerna, som lyfter böckerna över det vi är vana. Proportionerna är knasiga och allt ser lite knasigt ut, men det är också charmen.

Läs andras recensioner av böckerna :

SVD – Herman och eldsvådan

DN – Hermans sommar

Här kommer mitt favoritcitat, taget från Herman och eldsvådan. Det är långt, men häng med ända ner till slutet, poängen är briljant!:

”Ett människoår är 7 hundår, en katt har 9 liv och en människa består av 73 procent vatten”, säger Frimärksmannen nästa gång de sitter på trappan med herbariet. ”Du tänker 50 000 tankar varje dag!” Han är bra på siffror. Han kan alla postnummer från 9900 Kirkenes till 4521 Lindesnes. ”Om man sträcker ut tarmarna så blir de över 10 meter. Två kan dela på allt, men en del måste man göra själv”, säger han och ler lurigt.

Herman visslar på katten. ”Det är 440 steg till skolan, 231 dagar till sommarlovet, 366 dagar på ett skottår och jag blir alltid över när klassen väljer fotbollslag på rasterna”, svarar Herman, han tycker också om matematik, även om gångertabellen är knepig.

”Det finns alltid några tal som inte går att lösa”, säger Frimärksmannen och torkar bort droppen med ovansidan handen.

– Stian Hole, Herman och eldsvådan, Alfabeta

Hermans sommar Herman och eldsvådan

Bilder lånade från kulturbutiken.se (köp billiga böcker på kulturbutiken!)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,