Lärande möjligheter med IKT

Det talas om möjligheterna med IKT i undervisningen. Om att IKT inte bara är ”verktyg”, att IKT är pedagogik och att IKT inte bör lyftas ut som en separat del för att det ska ingå naturligt i lärprocessen. Men jag vill mena att det är mycket viktigt att vi kan berätta vad de här möjligheterna vi pratar om är för något. Och efter att ha fått chans att föra samtal med kollegor i det utvidgade kollegiet, efter att ha läst en massa både bloggar, rapporter och böcker känner jag nu att jag äntligen kan formulera lite svar på alla frågor jag burit på. Svar jag kunnat forma för att det råder en fantastisk delandekultur i och runt den svenska skolan, där människor är villiga att dela med sig av sina tankar så att andra kan få ta med sig dem som klivstenar. Därför vill jag nu dela mina tankar med alla som vill ta del av dem. Så låt oss synliggöra och tala om möjligheterna. Här är mitt svar på frågan ”Varför IKT?”.

”Ny teknik har förändrat synen på kunskap och skolans roll som kunskapsförmedlare. Infrastrukturen för hur information sprids och hur vi kommunicerar med varandra har helt ritats om och kunskap finns tillgängligt överallt för alla hela tiden. Den digitala tekniken har öppnat upp för en mer aktiv lärandeprocess. När de flesta endast varit konsumenter av kunskap kan nu alla bli producenter av kunskap. Det finns inte längre några begränsningar för hur vi lär, var vi lär, när vi lär och av vem eller vilka vi lär. Detta ställer nya krav på skolan. 

Teknik är integrerat i samhället och något vi jobbar i, på och med. I skolan ska tekniken vara en naturlig del i all undervisning. Skolan ska skapa möjligheter för eleverna att lära sig delta i samhället och skapa möjligheter för elever att var aktiva medskapare av samhället. För att uppnå detta ska digital kompetens vara integrerat i samtliga ämnen i skolan.”  (Vision jag arbetat fram tillsammans med kollegor.)

För att ta vara på de pedagogiska möjligheterna, fördjupningen, som IKT ger lärprocesserna behöver vi göra en mental flipp. Vi behöver förändra vår kunskapssyn. När de flesta tidigare endast kunnat vara konsument av kunskap så möjliggör IKT att vi blir producent av kunskap. Det handlar om ett demokratiserad lärprocess och ett samskapande som genom IKT möjliggjorts på sätt som inte existerat innan.

Möjligheterna, eller förlängningen, menar jag alltså handlar om att gå från att endast vara konsument till att även bli producent. 

Vidare vill jag tala om sjuorna :

IKTbild

Digital teknik skapar stora möjligheter att skapa en mer levande undervisning genom att låta eleverna interagera mer. Skapa realtidsformulär, frågesporter med mer och gör snabba undersökningar för att utveckla din undervisning med ”Exit ticets” innan eleverna lämnar klassrummet.

Med IKT blir du producent. Du kan skapa eget material, skapa nya tjänster, skapa nya möjligheter – tillsammans med andra. När du tidigare slog i uppslagsverket för att ta in information kan du idag vara medskapare av uppslagsverket (Wikipedia/WikiMini). Ett annat exempel är ASL (Att Skriva sig till Läsning). En metod vars kärna utgår från att du själv börjar göra, skapa, producera, egna texter och lär dig läsa genom det. Istället för att endast konsumera (läsa) andras, redan färdiga, texter.

Publicera och skapa Viktigt på riktigt! Något av det första en lärarstudent lär sig är att skapa uppgifter som är viktiga för eleverna. Om eleverna ska skriva en text är det viktigt att det finns en mottagare. Varför ska vi skriva en text som ingen kommer att läsa? Varför ska vi svara på frågor som frågeställaren redan vet svaret på? Låt eleverna publicera sina texter, sina spel, sina projekt och visa upp för världen. Ha klassblogg för kommunikation med föräldrar men även för kommunikation med omvärlden. Få respons och låt andra uppleva ditt material.

Även sätten vi konsumerar kunskap på och spelreglerna för denna konsumtion har förändrats. Kunskapen är friare än någonsin, mer lättillgänglig än någonsin – kunskap är på rea. Din teve vill inte fungera – googla. Chansen är stor att du hittar en youtube-video som visar hur du ska göra, eller en forumtråd där andra som haft samma problem och löst det beskriver hur du ska gå till väga. Du behöver heller inte köpa dyra uppslagsverk länge – kunskapen finns fri på internet. Men det betyder också att det ställs långt många fler krav på hur vi konsumerar kunskapen. Vi måste sortera, analysera, djupanalysera, lära oss att stänka av och lära oss regler för vad vi får använda, hur vi får använda det och hur vi ska bete oss på nätet. I ett informationssamhälle, i ett kunskapssamhälle, i ett samhälle med alla dessa nya möjligheter finns det många förmågor vi måste lyckas slipa fram. Här är förmågor jag menar är extra viktiga att utveckla för att klara av att leva i ett samhälle med dessa möjligheter. Förmågor jag vill mena ingår för att bli digitalt kompetent:

  • Analytisk förmåga – vi måste bli bra på att se samband, kunna generalisera och göra djupanalyser, Exempelvis när vi läser forskning, för att se om metoden verkligen mäter det den säger sig mäta för att kunna bedöma om resultatet är pålitligt och/eller relevant.
  • Tolkningsförmåga – vi måste kunna tolka texter, tal och ljud och blir riktigt bra på att ”läsa mellan raderna” i all typ av kommunikation. Inte minst för att upptäcka när ett bra övergripande budskap säljer in metoder som är ytterst tveksamma.
  • Förmågan att hantera information – här innefattas sortering, källkritik, regler för publicering etc.
  • Avkodningsförmåga – här handlar det inte bara om avkodning av text utan om en generaliserbar förmåga som gör att vi kan koda av nya situationer, koda av förhållningssätt och dolda strukturer för olika forum. Det handlar också om att kunna koda av olika ”språk”. Jag brukar säga att hanteringen av teknik handlar om att kunna språket. De som sysslat med sina walkmen, samtliga teve-, video- och dekoderdosor och tevespel med mer har ofta lättare att lära sig hantera en ny mobiltelefon eller annan ny teknisk utrustning. Det beror på att de är vana språket som tekniken använder. Språket handlar både om synliga saker som ex. hur en avstägningsknapp oftast ser ut till mer dolda strukturer som var knappen oftast är placerad.
  • Problemlösningsförmåga – för att lösa nya situationer och nya problem på ett bra sätt. Och för att kunna identifiera problem i samhället och hjälpa till att lösa dem.
  • Utvecklingsförmåga/Anpassningsförmåga – denna skulle också kunna kallas för lösningsfokus. Viljan att utvecklas och hänga med är mycket viktig. Även om man inte vill använda nya tjänster eller ny teknik så behöver det finnas en vilja av att hänga med. Annars kommer man att hamna på efterkälken. Om inte annat för att lösa hur du ska slippa använda det du inte vill använda…
  • Förmågan att arbeta undersökande – ett undersökande arbetssätt då du måste ta fler aktiva val, lösa problem du dyer på, kunna välja det bästa sättet att göra något på etc.
  • Kommunikativ förmåga – att tala (med både orden och kroppen), att lyssna och att skriva är oerhört viktiga delar i ett samhälle där informationen svämmar över. Vill du nå igenom bruset så är det bäst att utveckla en riktigt bra kommunikativ förmåga!
  • Prioriteringsförmåga – när ska du göra vad? Vad ska du göra först? Vad kan du skita i? Vad måste du göra? Ständigt uppkopplad, ständigt nåbar – det är bäst du lär dig att prioritera!
  • Netikett – social förmåga med fokus på skrift, forumdeltagande, sociala plattformar och debatter.
  • Marknadsföringsförmåga – förmågan att marknadsföra sig själv, sitt företag etc. genom design och anpassade texter.
  • Uppfinningsrikedom – vara kreativ och kunna skapa produkter och tjänster som samhället har behov av, inte minst för att underlätta sitt eget liv.

Kommunicera – Vygotskij kunde aldrig ana… Idag kan vi kommunicera med varandra bortom begränsningar av tid och rum. Vi kan samskapande på helt nya nivåer. Förr var många saker redan fastställda innan de gick till publicering, idag ska du snarare ha publicerat innan du fastställer något. Testat det på din publik, hämtat in mer kunskap, andra perspektiv och byggt vidare på de byggstenarna innan du kommer med ditt färdiga material. Och med den utvecklingstakt vi har kan vi räkna med att inte heller då är det färdigt. Möjligheterna till att skapa den perfekta proximala utvecklingszonen är oändliga och processen är nu mer än någonsin i fokus. Vi kan lära vad som helst, när som helst, var som helst, hur som helst och med vem/vilka som helst. Vi befinner oss alltid mitt i processen. Det finns också otroligt många olika plattformar att välja mellan, olika plattformar för olika syften. Recensera en bok på Twitter och få respons av författaren direkt, skriv en fråga till något verk och få svar direkt. Skypa med en NHL-spelare. Det är bara att hoppa på tåget.

Individualisera. Här handlar det om att använda IKT som ett hjälpmedel, men ett hjälpmedel FÖR ALLA!. Kunskap på olika sätt, på olika platser, med olika verktyg i olika takt. Alla är vi i behov på något sätt.

Visualisera och ge lärandet fler dimensioner. Med den digitala tekniken kan vi plötsligt få stoff presenterat för oss på många fler sätt än tidigare (främst eftersom att det inte tar mig som lärare längre tid att förbereda materialet eftersom exempelvis plattan själv läser upp texten jag skrivit). Bygg en järnåldersby i Mine Craft, vandra i en roman, möjligheterna är oändliga. Med digital teknik har vi fått möjligheten att göra kunskap tillgängligt genom olika representationsformer, för att tillgängliggöra kunskap för alla och skapa en större upplevelse. Det handlar om att göra stoffet mångdimensionellt och låta alla ta till sig kunskapen på ett mer dynamiskt sätt. 

Det här var mina tankar så här långt. Har du andra tankar, dela gärna, då kan jag bygga vidare på detta. För som sagt – vi befinner oss alltid mitt i processen. Hoppas detta gett dig några klivstenar på vägen.

TIPS!

Karin Nygård har gjort en kursplan för digitalkunskap på sin sajt Teacherhack. Gå in och kika på den – den är riktigt bra!

16 utbildningsfilmer för skolan

Som ett brev på posten, i anknytning till gårdagens inlägg, uppmärksammar jag nu att bland annat en före detta kollega, bloggerskan Sofia Mirjamsdotter, alias Mymlan, skall göra 16 utbildningsfilmer om internetanvändande, riktade mot skolungdomar och pedagoger. Hur fantastiskt är inte det?

Disruptive Media kommer på uppdrag av .SE:s Internetfond att producera sammanlagt 16 utbildningsfilmer som ska hjälpa framförallt skolungdomar och lärare att bli bättre internetanvändare med djupare kunskap om olika webbfunktioner. Projektet genomförs tillsammans med Björn Falkevik, Sveriges främsta aktör inom social video, Sofia Mirjamsdotter, respekterad bloggerska som bland annat skriver Aftonbladets ”Bloggvärldsbloggen” och föreläser om sociala medier på skolor och universitet, samt Therese Göterheim, digital mediapedagog.
– Utdrag ur pressmeddelande, resten kan läsas här

Och allt är gratis. Krävs ingen ”pink-slip” från rektorn!

De 16 färdiga videofilmerna kommer dels finnas tillgängliga på webbsajten internetkunskap.se och dels publiceras på YouTube. Tanken är att de ska vara så enkla som möjligt att ladda ner och använda i undervisning. Förutom att videofilmerna i sig kommer vara gratis att ta del av, kommer även samtliga verktyg och tjänster som förekommer i videofilmerna vara antingen gratis att använda eller open source.
Pressmeddelande

Första filmen kommer vecka sex, sedan skall det ramla in en film i veckan fram till vecka 16 m allt går som planerat. Jag har höga förväntningar. I pressmeddelandet pratas det bland annat om att fånga upp elever/personer som redan är svaga i läsning och skrivning. Och det är ett rejält gäng de fått ihop till projektet! Sofia Mirjamsdotter känner jag personligen och jag har alltid gillat henne. Men det är inte ett argument till mina höga förväntningar, utan hon är dagens mediaguru och har stor erfarenhet inom detta med sociala medier. Hon är ute och föreläser hela tiden, anlitas ständigt som sakkunnig, senast deltog hon i SVT:s Debatt angående Mats Mügge som inte fick behålla sitt arbete på grund av en mössa han bar på en bild i sin facebookprofil. De andra två känner jag inte men jag har följt dem ett tag och enligt min privata åsikt är de bland de bästa på det de gör. Så verkligen, grattis till att ha fått ihop ett sådant bra gäng! Det enda namnet jag saknar i kompotten är Christina Löfving, alias IT-mamman. Hon jobbar som IT-pedagog i sin kommun och förutom att hon troligen känner till och har erfarenhet av fler gratis internetprogram som kan vara användbara i skolans värld än de flesta andra i landet så hade det inte varit fel att ha med en pedagog, kan jag tycka. han kunde definitivt varit ett bra tillskott i gänget.

Nu är det bara att vänta och se.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Safer internet day 9 februari

Den nionde februari är det safer internet day och Skolverket (Kolla källan) tillsammans med bland annat Surfa lugnt uppmanar alla föräldrar att spendera en timme tillsammans med sina barn när de chattar eller låt dem visa er några roliga spel.

Detta tycker jag verkligen är superbra!

Skolan har som uppdrag att fostra barnen till demokratiska medborgare som skall kunna möta samhällets krav på dem. Och utan digital kompetens blir det svårt att ta sig fram i dagens samhälle. Datorn, mobiltelefonen och andra tekniska produkter med möjlighet till uppkoppling har inte bara blivit en plattform för praktiskt användning utan genom internet symboliserar de också ett rum för nätverkande och informationstillgång. Detta ställer nya krav på människor. Vi måste kunna sovra, kritiskt granska och prioritera. Och bara genom att låta barnen använda ny teknik i skolan och låta detta användande stå som bildare av vad som lärs kommer eleverna aktivt att få kunskap om samhället. Genom att stöta på frågor om de vill lägga upp bilder på sig själva och lägga upp sin adress på Facebook så kommer de också aktivt måsta fundera och ta ställning till för och nackdelar med detta. Genom att få chans att läsa samt skriva bloggar och vilja kommentera andras inlägg blir de också ställda inför dilemmat med vad som är okej att skriva eller inte. Det är processen som räknas, vi lär genom att stöta på problemen. Och om eleverna får chansen att möta dessa frågor där det finns en aktiv vuxen som är där för att hjälpa dem och guida dem kan vi leda in dem på rätt väg. Om inte skolan erbjuder detta är chansen stor att de sitter själva när det är dags att ta liknande etiska ställningstaganden. Och så länge det finns stora ekonomiska klyftor i samhället, som gör att endast en del barn får möjligheten att utveckla digital kompetens på fritiden, är de om möjligt ännu mer viktigt att skolan inbjuder till denna kunskap.

Så i hopp om att Safer internet day också skall göra avtryck i skolan och få os pedagoger att förstå hur viktigt det är att vi låter eleverna få relevant kunskap på ett ”learning by doing” sätt vill jag rekommendera alla pedagoger som läser detta att starta en klassblogg. Använd den för redovisning av ett temaarbete, som klassdagbok, portfolio eller veckobrev. Använd internet och ny media i det dagliga arbete och låt klassen ställas inför etiska dilemman i en säker miljö, så att de får chans att utveckla ett hållbart beteende på internet!

Starta en blogg i dag! Tala med föräldrar och förankra idén och skrev sedan upp er på en bloggportal – helt gratis är det också. Jag använder wordpress.com och är mycket nöjd med det men varför inte använda er av skolbloggen.se, som redan är en samlingspunkt för skol-, klass- och pedagogbloggar (tillhandahålls av SLI.se, Svenska Läromedel på Internet). Utvecklat för skolan. Gå in på skolbloggen.se och läs några bloggar från pedagoger och klasser som redan tagit steget ut! Så, sätt igång nu då, vad väntar du på?

Länkar till bra sidor om internetanvändning med barn:
Surfa Lugnt med råd och tips för säker internetanvändning
Medierådet

Passa också på att anmäla dina elever till tävlingarna i samband med safer internet day:
Under 9 år Rittävling
9 år – 12 år & 13 år – 16 år Frågesport (obs. öppnar först 9 feb.)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,