Uppdaterat:
Bra svar till Björklund från professionella i DN. 

 

Visst borde man vara mer påläst innan man reagerar så starkt mot något så att man i media kallar det för ”oerhört provocerande”?!

Det tycker i alla fall jag!

Det finns så mycket konstigt med skolminister Björklunds reaktioner och uttalanden i DN i går, angående Sollentuna kommuns satsning på projektet ”Att skriva sig till läsning” så det är svårt at veta var man skall börja. Men vi kan i alla fall först konstatera att något som är oerhört provocerande är att det verkar vara första gången som landets skolminister hör talas om den pedagogiska läs- och skrivinlärningsteorin ”Att skriva sig till läsning”.

Projekt som handlar om att Skriva sig till läsning med hjälp av modern teknik har pågått på många håll i vårt land under en förhållandevis lång tid nu. Det må vara en av de senaste och hetaste trenderna som sprider sig som löpeld genom skolvärlden men den är inte tillräckligt ny för att vår skolminister inte borde veta vad det innebär. Den är också alldeles för het för att Björklund skulle kunna ha någon skälig anledning till att inte vara insatt i den. Det är lite pinsamt att inte ha en aning om nya, heta och intressanta idéer inom sin genre – speciellt när man är minister. Det är som att infrastrukturministern inte skulle veta vad x3000 är. Eller att Reinfeldt inte skulle veta vem Gustav Fridolin är.

Vidare är det också pinsamt att Björklund – när han väl får nys om det ”nya” – inte har vett att ens på ytan undersöka vad det innebär. Eller inte ens läser artikeln som han kommenterar riktigt. För att hävda att någon i skolan någonsin påstått att man skall sluta att skriva med pennor ”bara för att det är svårt” är helt absurt. Ingen har någonsin påstått att eleverna inte skall få lära sig att skriva för hand, vi vill bara vända på steken lite.
Tanken är att eleverna skall få något att säga, eller snarare kunna formulera något, innan de lär sig hur de rent tekniskt skall forma det de vill säga. Tanken är att eleverna först skall få lära sig att formulera ord och meningar, och att de skall få chansen att skriva så mycket som möjligt utan att känna sig hindrade av att det är svårt att komma ihåg hur just den bokstaven eller den bokstaven ser ut. Tanken är att de skall slippa bli hämmade av att kämpa med den motoriska delen av skrivandet och få chansen att få ut sitt budskap. För att skriva mycket är en väg till att förstå bokstäver, dess ljud och att förstå texter bättre och på så sätt att bli bättre läsare. Och det är ju något vi kämpar med i skolan just nu, att fler och fler elever blir sämre på att läsa. Så varför inte testa något nytt när det gamla inte verkar fungera? Det hindrar inte att vi börjar träna att skriva för hand när eleverna väl fått mer kunskap om skrivning. För om man tänker på det; att träna på att forma bokstäver utan att egentligen ha förmågan att kunna skriva ihop ett budskap är som att tala utan att ha en röst.

Värt att påpeka är också att Björklund så självklart tror att skolinspektionen skulle hålla med honom i hans kritik. Men vart har han varit de senaste åren? Hur många bidrag har delats ut till skolor så att de skall kunna köpa in teknik, vidareutbilda sig och få möjligheten att genomföra just denna pedagogik han kritiserar? Och vart kommer de bidragen ifrån tror han? Vem tror han har delat ut dem?

Sedan kan vi också gå in på petitesserna och fråga oss varför en bok måste vara någon med läderpärm och ihopsatta blad? Varför är det inte en bok om man läser den på en dator eller på en iPad?
Och varför skulle man läsa kortare texter och mer ”sms-språk” bara för att man jobbar med att ”Skriva sig till läsning” eller för att eleverna läser och jobbar med sina läroböcker på en dator eller iPad?!
Och i ett andra led kan man ju fråga sig varför Björklund är en sådan motståndare mot förnyelse. Varför skall språket se likadant ut som det alltid har gjort, bara för att det har sett ut så och trots att människorna inte längre pratar så?!

Och sen så måste jag ju fråga mig hur det kommer sig att vår skolminister känner sig uppmanad att kritisera skolan, en värld som är så erkänt ökänd för att inte hänga med i tiden, när de äntligen försöker springa ikapp med tiden. Hur kan det komma sig att alla andra företag och platser så gärna får ta stora kliv mot det papperslösa samhället och skolan kritiseras av sin högste ledare när de vill plocka in omvärlden i undervisningen.

Jag är den förste att kliva på ett projekt som ”Att skriva sig till läsning”. Och då inte mest för de uppenbara pedagogiska fördelarna med att eleverna skall få chans att bli bättre läsare och bli bättre på at skriva texter utan att tappa självförtroendet för att det är så svårt att skriva bokstäverna på raden. Nej, min motivation kommer mer från den möjlighet denna teknik ger mig att individualisera undervisningen. Med klassrum på 30 elever och en lärare behöver vi all hjälp vi kan få för att lyckas möta varje individ; ett uppdrag givet till oss av våra ledare. Men detta är väl ännu en verklighet, ännu en pedagogisk ”nyhet” att sätta sig in i, för Björklund.

Hur många Juholt skall Björklund få göra innan han får sparken?

Läs även andra bloggares åsikter om Björklund, Jan Björklund, skolministern, Skriva sig till läsning, DN, pedagogik, IKT, iPad