Ministrarnas sorteringslinje

Vi stärker nu skolpolitiken inom fem områden för att lyfta skolresultaten.

Det skriver Anders Borg, (M) Finansminister, Tomas Tobé, (M) Ordförande utbildnings­utskottet, på dagens DN debatt.
Själv blir jag förtvivlad när jag läser många av insatserna de menar skall hjälpa den svenska skolan. Jag blir också förvirrad och förvånad när de skriver att de finner stöd i forskning för deras utspel. Jag har läst över 300 högskolepoäng tror jag det är nu, för att bli en bra pedagog, och jag har arbetat inom skolan sedan 2007. Jag har hittills aldrig läst forskning som stöder dessa typ av ”reformer”, snarare har jag läst forskning som motsäger den. Så här kommer nu några frågor, tankar, påståenden och motargument. Jag är mycket nyfiken och se om ni ministrar har svar på dem!

Ni pratar om

Kvalitet och likvärdighet

och säger att det sociala arvet inte skall tillåtas

begränsa någons möjligheter till jobb eller högre studier.

I samma andetag säger ni sedan att tidigare betyg skall ge:

tydligare stöd för framför allt elever som kommer från familjer som inte själva kan kompensera för brister i skolans undervisning.

Forskning inom bedömning säger snarare att betyg, som en kal bokstav eller avskalad siffra, ger motsatt effekt till det ni talar om. Betyg stjälper lärandet och den lärande bedömningen. Idag vet vi att formativ bedömning är lärande bedömning och lärande bedömning är motsatsen till betyg. Lärande bedömning sker hela tiden, kontinuerligt, för att forma eleverna mot ”målen”. För att alla elever skall få chansen att lyckas, oavsett förutsättningarna innan. Betyg summerar kunskapen i slutet, då det redan är kört. Betyg består av en bokstav som sorterar elever utan att ge information om hur de skall lyckas – betyg talar om att du har misslyckats, eller lyckats i bästa fall. Antingen är du dömd eller så är du redan klar.
Färskt i minnet är också Björklunds förslag på att plocka bort just de skriftliga omdömena och iup:er i utbyte mot endast betygen.
Hur skall betyg – en bokstav i slutet av terminen – hjälpa föräldrar utan högre skolutbildning att motivera och stödja sina barn i deras skolgång?

Ni skriver:

… Tidigare betyg och fler nationella prov. Forskning visar att barn till föräldrar utan högre utbildning drabbades hårdast när betygen i de lägre årskurserna avskaffades. Betyg är viktigt för såväl kunskapsutvecklingen som likvärdigheten …

Kan ni visa mig den forskning som visar att barn till föräldrar utan högre utbildning drabbades hårdast när betyg i lägre årskurser avskaffades. En relevant forskning som kunnat exkludera andra påverkanseffekter! Och vart finner ni stöd i att betyg är viktigt för kunskapsutvecklingen och likvärdigheten? Vart finns likvärdighet i att sortera elever? Betygen är inte likvärdiga eftersom det saknas nationella mallar och lärarstöd för att kunna göra en likvärdig bedömning. Och om det funnits det så är det ju i alla fall inte betygen som står för likvärdigheten, det är bedömningen, och den är inte beroende av betygen!

En bred genomgång av forskning och erfarenheter på skolområdet visar att ett tydligt fokus på kunskap, med mer lärarledd undervisning samt läxor och prov är det bästa sättet att klara både kvalitet och likvärdighet.

Jag har aldrig läst forskning som visar att läxor bidrar till högre resultat i skolan. Snarare har jag läst – och av många som specialiserat sig på ämnet hört – att det inte finns någon forskning som säger att läxor likar elevernas kunskaper. Men jag är mycket intresserad! Kan ni inte berätta för oss pedagoger var vi kan finna denna forskning så vi kan läsa! Vi vill ju så klart göra allt för våra elever och om läxor är bra så skall jag skicka hem fler! Då har vi också något att luta oss mot när föräldrarna är förtvivlade och ber oss att minska läxbördan för att de inte hinner med. Och för att de inte vet hur de skall hjälpa sina barn med läxorna.
För det är den andra aspekten i detta. Min erfarenhet säger att set finns inte något så ojämlikt som läxor. Få saker i skolan segregerar i klassen så mycket som just läxor. Få saker bär det sociala arvet som en käpphäst som just läxor.
För som bekant, som ni själva skriver, har föräldrar olika utbildning och alltså olika förutsättningar för att hjälpa till med läxor.

Fler nationella prov, säger ni. Jag och många lärare med mig skulle gärna vilja ha en förklaring till tanken kring de NP som finns idag. Åter igen handlar det om den formativa, lärande bedömningen kontra enskilda prov. Förklara gärna hur ni tänker er att fler NP skall stärka elevernas resultat. För den tanken är komplett ett mysterium! Och är det likvärdigheten som är flaggskeppet så kan ni väl istället se till att komma med mallar för bedömning, iup:er och bedömningsmatriser. Kom med stöd för den lärande, formativa bedömningen istället för fler summativa moment som tar tid från de formativa, lärande inslagen.

Jag skall inte bara risa, jag skall även rosa:

Stärk lärarrollen och öka lärarresurserna i utsatta områden. Den viktigaste faktorn för elevernas studieresultat är lärarna. … Samtidigt vill vi rikta särskilt stöd till lärare som jobbar i utsatta områden genom att satsa på särskild lärarhandledning. … Ökat tidigt undervisningsstöd …

Här för ni en linje som är förankrad i skolan. Men när ni kommer till detta:

Forskning visar att barn som får tidig pedagogisk stimulans lyckas bättre under skoltiden. Obligatorisk förskoleklass samt tidigare och tydligare individuellt stöd skulle ge alla elever bättre förutsättningar att nå kunskapsmålen. … Mer undervisningstid i matematik, svenska och engelska.

… då måste jag ändå undra om ni bara siktar på kvantitet. Var finns tankarna om kvalitet? Varför duckar ni för de solklara problemen med resursbrister i skolans värld? Att alltid lägga till mer försämrar bara elevernas livskvalitet. Börja se till att det finns resurser så att vi kan utnyttja den tid vi har! Sänk barngrupperna och se till att det finns stöd för de barn som behöver. Ge resurser för den individuella utvecklingen, för alla utvecklas inte i samma takt och på samma sätt. Alla har olika behov. En lärare på 30 individer, den kollektiva behandlingen går inte ihop med individuell utveckling utefter individuella förutsättningar.
Se också till att skala bort rätt saker från lärarnas agenda. Inte de som har med bedömning och undervisning att göra – men allt det andra. Frånvarorapportering, rastvaktande, större konflikthantering, systematiskt miljöskyddsarbete – ja, jag kan hålla på en hel dag.
Om ni satsar mer på kvalite istället för kvantitet så kanske pendeln inte måste skifta så mycket från år till år – från satsning på No för att eleverna får för lite No till nu Sv.
Och en relevant fråga i denna hets om undervisningstid är också: hur skall ni lösa det utan resurser? För mer undervisningstid kräver mer planering och tid för reflektion (även om ni historiskt sett inte visat att ni förstår kopplingen mellan undervisningskvalite och tid för planering och reflektion.)

En kunskapslinje är bra, men det är vad som finns bakom ert begrepp som är det viktigaste. Och jag skulle inte kalla er linje för en kunskapslinje. För er linje har lite att göra med kunskapsbyggande och mer att göra med elevsortering!

Advertisements

2 Comments on “Ministrarnas sorteringslinje

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Ministrarnas sorteringslinje

Vi stärker nu skolpolitiken inom fem områden för att lyfta skolresultaten.

Det skriver Anders Borg, (M) Finansminister, Tomas Tobé, (M) Ordförande utbildnings­utskottet, på dagens DN debatt.
Själv blir jag förtvivlad när jag läser många av insatserna de menar skall hjälpa den svenska skolan. Jag blir också förvirrad och förvånad när de skriver att de finner stöd i forskning för deras utspel. Jag har läst över 300 högskolepoäng tror jag det är nu, för att bli en bra pedagog, och jag har arbetat inom skolan sedan 2007. Jag har hittills aldrig läst forskning som stöder dessa typ av ”reformer”, snarare har jag läst forskning som motsäger den. Så här kommer nu några frågor, tankar, påståenden och motargument. Jag är mycket nyfiken och se om ni ministrar har svar på dem!

Ni pratar om

Kvalitet och likvärdighet

och säger att det sociala arvet inte skall tillåtas

begränsa någons möjligheter till jobb eller högre studier.

I samma andetag säger ni sedan att tidigare betyg skall ge:

tydligare stöd för framför allt elever som kommer från familjer som inte själva kan kompensera för brister i skolans undervisning.

Forskning inom bedömning säger snarare att betyg, som en kal bokstav eller avskalad siffra, ger motsatt effekt till det ni talar om. Betyg stjälper lärandet och den lärande bedömningen. Idag vet vi att formativ bedömning är lärande bedömning och lärande bedömning är motsatsen till betyg. Lärande bedömning sker hela tiden, kontinuerligt, för att forma eleverna mot ”målen”. För att alla elever skall få chansen att lyckas, oavsett förutsättningarna innan. Betyg summerar kunskapen i slutet, då det redan är kört. Betyg består av en bokstav som sorterar elever utan att ge information om hur de skall lyckas – betyg talar om att du har misslyckats, eller lyckats i bästa fall. Antingen är du dömd eller så är du redan klar.
Färskt i minnet är också Björklunds förslag på att plocka bort just de skriftliga omdömena och iup:er i utbyte mot endast betygen.
Hur skall betyg – en bokstav i slutet av terminen – hjälpa föräldrar utan högre skolutbildning att motivera och stödja sina barn i deras skolgång?

Ni skriver:

… Tidigare betyg och fler nationella prov. Forskning visar att barn till föräldrar utan högre utbildning drabbades hårdast när betygen i de lägre årskurserna avskaffades. Betyg är viktigt för såväl kunskapsutvecklingen som likvärdigheten …

Kan ni visa mig den forskning som visar att barn till föräldrar utan högre utbildning drabbades hårdast när betyg i lägre årskurser avskaffades. En relevant forskning som kunnat exkludera andra påverkanseffekter! Och vart finner ni stöd i att betyg är viktigt för kunskapsutvecklingen och likvärdigheten? Vart finns likvärdighet i att sortera elever? Betygen är inte likvärdiga eftersom det saknas nationella mallar och lärarstöd för att kunna göra en likvärdig bedömning. Och om det funnits det så är det ju i alla fall inte betygen som står för likvärdigheten, det är bedömningen, och den är inte beroende av betygen!

En bred genomgång av forskning och erfarenheter på skolområdet visar att ett tydligt fokus på kunskap, med mer lärarledd undervisning samt läxor och prov är det bästa sättet att klara både kvalitet och likvärdighet.

Jag har aldrig läst forskning som visar att läxor bidrar till högre resultat i skolan. Snarare har jag läst – och av många som specialiserat sig på ämnet hört – att det inte finns någon forskning som säger att läxor likar elevernas kunskaper. Men jag är mycket intresserad! Kan ni inte berätta för oss pedagoger var vi kan finna denna forskning så vi kan läsa! Vi vill ju så klart göra allt för våra elever och om läxor är bra så skall jag skicka hem fler! Då har vi också något att luta oss mot när föräldrarna är förtvivlade och ber oss att minska läxbördan för att de inte hinner med. Och för att de inte vet hur de skall hjälpa sina barn med läxorna.
För det är den andra aspekten i detta. Min erfarenhet säger att set finns inte något så ojämlikt som läxor. Få saker i skolan segregerar i klassen så mycket som just läxor. Få saker bär det sociala arvet som en käpphäst som just läxor.
För som bekant, som ni själva skriver, har föräldrar olika utbildning och alltså olika förutsättningar för att hjälpa till med läxor.

Fler nationella prov, säger ni. Jag och många lärare med mig skulle gärna vilja ha en förklaring till tanken kring de NP som finns idag. Åter igen handlar det om den formativa, lärande bedömningen kontra enskilda prov. Förklara gärna hur ni tänker er att fler NP skall stärka elevernas resultat. För den tanken är komplett ett mysterium! Och är det likvärdigheten som är flaggskeppet så kan ni väl istället se till att komma med mallar för bedömning, iup:er och bedömningsmatriser. Kom med stöd för den lärande, formativa bedömningen istället för fler summativa moment som tar tid från de formativa, lärande inslagen.

Jag skall inte bara risa, jag skall även rosa:

Stärk lärarrollen och öka lärarresurserna i utsatta områden. Den viktigaste faktorn för elevernas studieresultat är lärarna. … Samtidigt vill vi rikta särskilt stöd till lärare som jobbar i utsatta områden genom att satsa på särskild lärarhandledning. … Ökat tidigt undervisningsstöd …

Här för ni en linje som är förankrad i skolan. Men när ni kommer till detta:

Forskning visar att barn som får tidig pedagogisk stimulans lyckas bättre under skoltiden. Obligatorisk förskoleklass samt tidigare och tydligare individuellt stöd skulle ge alla elever bättre förutsättningar att nå kunskapsmålen. … Mer undervisningstid i matematik, svenska och engelska.

… då måste jag ändå undra om ni bara siktar på kvantitet. Var finns tankarna om kvalitet? Varför duckar ni för de solklara problemen med resursbrister i skolans värld? Att alltid lägga till mer försämrar bara elevernas livskvalitet. Börja se till att det finns resurser så att vi kan utnyttja den tid vi har! Sänk barngrupperna och se till att det finns stöd för de barn som behöver. Ge resurser för den individuella utvecklingen, för alla utvecklas inte i samma takt och på samma sätt. Alla har olika behov. En lärare på 30 individer, den kollektiva behandlingen går inte ihop med individuell utveckling utefter individuella förutsättningar.
Se också till att skala bort rätt saker från lärarnas agenda. Inte de som har med bedömning och undervisning att göra – men allt det andra. Frånvarorapportering, rastvaktande, större konflikthantering, systematiskt miljöskyddsarbete – ja, jag kan hålla på en hel dag.
Om ni satsar mer på kvalite istället för kvantitet så kanske pendeln inte måste skifta så mycket från år till år – från satsning på No för att eleverna får för lite No till nu Sv.
Och en relevant fråga i denna hets om undervisningstid är också: hur skall ni lösa det utan resurser? För mer undervisningstid kräver mer planering och tid för reflektion (även om ni historiskt sett inte visat att ni förstår kopplingen mellan undervisningskvalite och tid för planering och reflektion.)

En kunskapslinje är bra, men det är vad som finns bakom ert begrepp som är det viktigaste. Och jag skulle inte kalla er linje för en kunskapslinje. För er linje har lite att göra med kunskapsbyggande och mer att göra med elevsortering!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: