Det talas om möjligheterna med IKT i undervisningen. Om att IKT inte bara är ”verktyg”, att IKT är pedagogik och att IKT inte bör lyftas ut som en separat del för att det ska ingå naturligt i lärprocessen. Men jag vill mena att det är mycket viktigt att vi kan berätta vad de här möjligheterna vi pratar om är för något. Och efter att ha fått chans att föra samtal med kollegor i det utvidgade kollegiet, efter att ha läst en massa både bloggar, rapporter och böcker känner jag nu att jag äntligen kan formulera lite svar på alla frågor jag burit på. Svar jag kunnat forma för att det råder en fantastisk delandekultur i och runt den svenska skolan, där människor är villiga att dela med sig av sina tankar så att andra kan få ta med sig dem som klivstenar. Därför vill jag nu dela mina tankar med alla som vill ta del av dem. Så låt oss synliggöra och tala om möjligheterna. Här är mitt svar på frågan ”Varför IKT?”.

”Ny teknik har förändrat synen på kunskap och skolans roll som kunskapsförmedlare. Infrastrukturen för hur information sprids och hur vi kommunicerar med varandra har helt ritats om och kunskap finns tillgängligt överallt för alla hela tiden. Den digitala tekniken har öppnat upp för en mer aktiv lärandeprocess. När de flesta endast varit konsumenter av kunskap kan nu alla bli producenter av kunskap. Det finns inte längre några begränsningar för hur vi lär, var vi lär, när vi lär och av vem eller vilka vi lär. Detta ställer nya krav på skolan. 

Teknik är integrerat i samhället och något vi jobbar i, på och med. I skolan ska tekniken vara en naturlig del i all undervisning. Skolan ska skapa möjligheter för eleverna att lära sig delta i samhället och skapa möjligheter för elever att var aktiva medskapare av samhället. För att uppnå detta ska digital kompetens vara integrerat i samtliga ämnen i skolan.”  (Vision jag arbetat fram tillsammans med kollegor.)

För att ta vara på de pedagogiska möjligheterna, fördjupningen, som IKT ger lärprocesserna behöver vi göra en mental flipp. Vi behöver förändra vår kunskapssyn. När de flesta tidigare endast kunnat vara konsument av kunskap så möjliggör IKT att vi blir producent av kunskap. Det handlar om ett demokratiserad lärprocess och ett samskapande som genom IKT möjliggjorts på sätt som inte existerat innan.

Möjligheterna, eller förlängningen, menar jag alltså handlar om att gå från att endast vara konsument till att även bli producent. 

Vidare vill jag tala om sjuorna :

Digital teknik skapar stora möjligheter att skapa en mer levande undervisning genom att låta eleverna interagera mer. Skapa realtidsformulär, frågesporter med mer och gör snabba undersökningar för att utveckla din undervisning med ”Exit ticets” innan eleverna lämnar klassrummet.

Med IKT blir du producent. Du kan skapa eget material, skapa nya tjänster, skapa nya möjligheter – tillsammans med andra. När du tidigare slog i uppslagsverket för att ta in information kan du idag vara medskapare av uppslagsverket (Wikipedia/WikiMini). Ett annat exempel är ASL (Att Skriva sig till Läsning). En metod vars kärna utgår från att du själv börjar göra, skapa, producera, egna texter och lär dig läsa genom det. Istället för att endast konsumera (läsa) andras, redan färdiga, texter.

Publicera och skapa Viktigt på riktigt! Något av det första en lärarstudent lär sig är att skapa uppgifter som är viktiga för eleverna. Om eleverna ska skriva en text är det viktigt att det finns en mottagare. Varför ska vi skriva en text som ingen kommer att läsa? Varför ska vi svara på frågor som frågeställaren redan vet svaret på? Låt eleverna publicera sina texter, sina spel, sina projekt och visa upp för världen. Ha klassblogg för kommunikation med föräldrar men även för kommunikation med omvärlden. Få respons och låt andra uppleva ditt material.

Även sätten vi konsumerar kunskap på och spelreglerna för denna konsumtion har förändrats. Kunskapen är friare än någonsin, mer lättillgänglig än någonsin – kunskap är på rea. Din teve vill inte fungera – googla. Chansen är stor att du hittar en youtube-video som visar hur du ska göra, eller en forumtråd där andra som haft samma problem och löst det beskriver hur du ska gå till väga. Du behöver heller inte köpa dyra uppslagsverk länge – kunskapen finns fri på internet. Men det betyder också att det ställs långt många fler krav på hur vi konsumerar kunskapen. Vi måste sortera, analysera, djupanalysera, lära oss att stänka av och lära oss regler för vad vi får använda, hur vi får använda det och hur vi ska bete oss på nätet. I ett informationssamhälle, i ett kunskapssamhälle, i ett samhälle med alla dessa nya möjligheter finns det många förmågor vi måste lyckas slipa fram. Här är förmågor jag menar är extra viktiga att utveckla för att klara av att leva i ett samhälle med dessa möjligheter. Förmågor jag vill mena ingår för att bli digitalt kompetent:

• Analytisk förmåga – vi måste bli bra på att se samband, kunna generalisera och göra djupanalyser, Exempelvis när vi läser forskning, för att se om metoden verkligen mäter det den säger sig mäta för att kunna bedöma om resultatet är pålitligt och/eller relevant.
• Tolkningsförmåga – vi måste kunna tolka texter, tal och ljud och blir riktigt bra på att ”läsa mellan raderna” i all typ av kommunikation. Inte minst för att upptäcka när ett bra övergripande budskap säljer in metoder som är ytterst tveksamma.
• Förmågan att hantera information – här innefattas sortering, källkritik, regler för publicering etc.
• Avkodningsförmåga – här handlar det inte bara om avkodning av text utan om en generaliserbar förmåga som gör att vi kan koda av nya situationer, koda av förhållningssätt och dolda strukturer för olika forum. Det handlar också om att kunna koda av olika ”språk”. Jag brukar säga att hanteringen av teknik handlar om att kunna språket. De som sysslat med sina walkmen, samtliga teve-, video- och dekoderdosor och tevespel med mer har ofta lättare att lära sig hantera en ny mobiltelefon eller annan ny teknisk utrustning. Det beror på att de är vana språket som tekniken använder. Språket handlar både om synliga saker som ex. hur en avstägningsknapp oftast ser ut till mer dolda strukturer som var knappen oftast är placerad.
• Problemlösningsförmåga – för att lösa nya situationer och nya problem på ett bra sätt. Och för att kunna identifiera problem i samhället och hjälpa till att lösa dem.
• Utvecklingsförmåga/Anpassningsförmåga – denna skulle också kunna kallas för lösningsfokus. Viljan att utvecklas och hänga med är mycket viktig. Även om man inte vill använda nya tjänster eller ny teknik så behöver det finnas en vilja av att hänga med. Annars kommer man att hamna på efterkälken. Om inte annat för att lösa hur du ska slippa använda det du inte vill använda…
• Förmågan att arbeta undersökande – ett undersökande arbetssätt då du måste ta fler aktiva val, lösa problem du dyer på, kunna välja det bästa sättet att göra något på etc.
• Kommunikativ förmåga – att tala (med både orden och kroppen), att lyssna och att skriva är oerhört viktiga delar i ett samhälle där informationen svämmar över. Vill du nå igenom bruset så är det bäst att utveckla en riktigt bra kommunikativ förmåga!
• Prioriteringsförmåga – när ska du göra vad? Vad ska du göra först? Vad kan du skita i? Vad måste du göra? Ständigt uppkopplad, ständigt nåbar – det är bäst du lär dig att prioritera!
• Netikett – social förmåga med fokus på skrift, forumdeltagande, sociala plattformar och debatter.
• Marknadsföringsförmåga – förmågan att marknadsföra sig själv, sitt företag etc. genom design och anpassade texter.
• Uppfinningsrikedom – vara kreativ och kunna skapa produkter och tjänster som samhället har behov av, inte minst för att underlätta sitt eget liv.

Kommunicera – Vygotskij kunde aldrig ana… Idag kan vi kommunicera med varandra bortom begränsningar av tid och rum. Vi kan samskapande på helt nya nivåer. Förr var många saker redan fastställda innan de gick till publicering, idag ska du snarare ha publicerat innan du fastställer något. Testat det på din publik, hämtat in mer kunskap, andra perspektiv och byggt vidare på de byggstenarna innan du kommer med ditt färdiga material. Och med den utvecklingstakt vi har kan vi räkna med att inte heller då är det färdigt. Möjligheterna till att skapa den perfekta proximala utvecklingszonen är oändliga och processen är nu mer än någonsin i fokus. Vi kan lära vad som helst, när som helst, var som helst, hur som helst och med vem/vilka som helst. Vi befinner oss alltid mitt i processen. Det finns också otroligt många olika plattformar att välja mellan, olika plattformar för olika syften. Recensera en bok på Twitter och få respons av författaren direkt, skriv en fråga till något verk och få svar direkt. Skypa med en NHL-spelare. Det är bara att hoppa på tåget.

Individualisera. Här handlar det om att använda IKT som ett hjälpmedel, men ett hjälpmedel FÖR ALLA!. Kunskap på olika sätt, på olika platser, med olika verktyg i olika takt. Alla är vi i behov på något sätt.

Visualisera och ge lärandet fler dimensioner. Med den digitala tekniken kan vi plötsligt få stoff presenterat för oss på många fler sätt än tidigare (främst eftersom att det inte tar mig som lärare längre tid att förbereda materialet eftersom exempelvis plattan själv läser upp texten jag skrivit). Bygg en järnåldersby i Mine Craft, vandra i en roman, möjligheterna är oändliga. Med digital teknik har vi fått möjligheten att göra kunskap tillgängligt genom olika representationsformer, för att tillgängliggöra kunskap för alla och skapa en större upplevelse. Det handlar om att göra stoffet mångdimensionellt och låta alla ta till sig kunskapen på ett mer dynamiskt sätt. 

Det här var mina tankar så här långt. Har du andra tankar, dela gärna, då kan jag bygga vidare på detta. För som sagt – vi befinner oss alltid mitt i processen. Hoppas detta gett dig några klivstenar på vägen.

TIPS!

Karin Nygård har gjort en kursplan för digitalkunskap på sin sajt Teacherhack. Gå in och kika på den – den är riktigt bra!